Charles Burney

engelsk musikhistoriker och tonsättare

Charles Burney, född 7 april 1726 Shrewsbury, Shropshire, död 12 april 1814 i Chelsea, London, var en engelsk musikhistoriker och tonsättare.

Charles Burney
Charles Burney.jpg
FöddЧарлз Бёрни
1726[1][2][3]
ShrewsburyStorbritannien
Död12 april 1814[1][2][3] (88 år)
Chelsea
MedborgarskapFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidShrewsbury School Blue pencil.svg
SysselsättningKompositör, musikvetare, musikhistoriker, historiker, organist, cembalist
BarnEsther Burney (f. 1749)[4]
Rear-Admiral James Burney (f. 1750)[4]
Fanny Burney (f. 1752 och 1752)
Susanna Elizabeth Burney (f. 1755)
Charles Burney (f. 1757)
Charlotte Ann Burney (f. 1761)[4]
Richard Thomas Burney (f. 1768)[4]
Sarah Burney (f. 1772)
UtmärkelserFellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Burney blev 1769 doktor i musik vid Oxfords universitet, 1782 organist vid Chelsea College. Han gjorde sig mest känd genom sina musikhistoriska studier, av vilka i synnerhet A General History of Music (fyra band, 1776–89) visar honom som en för sin tid ovanligt skolad historiker och musikförfattare. Hans upplaga av Sixtinska kapellets sånger (1771) inledde pånyttfödelsen av Palestrinaperiodens musik. Sin samtids tonkonst behandlade Burney i sin musikaliska dagbok från 1771, skriven efter en längre studieresa 1770, The Present State of Mmusic in France and Italy, efter en ny resa 1772 fortsatt av en skildring av musiken i Tyskland och Nederländerna (1773). Av stort värde är även An Account of the Musical Performances in Westminster-Abbey...in Commemoration of Handel (1785).

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  2. ^ [a b] Comité des travaux historiques et scientifiques, CTHS person ID: 115990, omnämnd som: Charles Burney, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6tf0374, omnämnd som: Charles Burney, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage

LitteraturRedigera

  • Jan Ling: En rundresa med Charles Burney: 1700-talets musikmiljöer (2004)