Surinamhorngroda (Ceratophrys cornuta) är en groda som tillhör familjen Ceratophryidae[3] och finns i norra Sydamerika.
| Surinamhorngroda[1] Status i världen: Livskraftig (lc)[2] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Groddjur Amphibia |
| Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
| Familj | Ceratophryidae |
| Släkte | Ceratophrys |
| Art | Surinamhorngroda C. cornuta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ceratophrys cornuta | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
 | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Ovansidan kan vara färgad i grönt, brunt och beige med strimmor i mörkare bruna och gröna färger, medan låren är brunaktiga med svaga gula fläckar, och buken är ljusare gråaktig, även om strupen är mörkare färgad. Honor har ofta en mindre färgstark ovansida än hanarna, och är i regel mer enfärgat gulbruna. Kroppen är kraftig och rund, med ett kraftigt huvud och en mycket vid mun, som är bredare än kroppen är lång. Honorna kan bli upp till 12 cm långa och väga 130 g, medan hanarna når upp till 7 cm och 60 g. Arten har tydliga, spetsiga horn ovanför öonen och små, spetsiga vårtor över kroppen. Hanarna har parningsvalkar på fingrarna.[4] [5]
Utbredning redigera
Arten finns i norra Sydamerika i Bolivia, Brasilien, Peru, Colombias Amazonbäcken, Ecuador, Franska Guyana, Guyana, Surinam och troligen också södra Venezuela.[2]
Vanor redigera
Arten lever på skogsbotten i regnskogar och andra skogsområden.[4] Det är en nattlig art som gärna gömmer sig i lövförna så endast huvudet sticker fram[2] och väntar på det sättet i bakhåll på bytet, som både kan vara leddjur som myror och skalbaggar, men som oftast är större djur som andra grodor, mindre reptiler och smådäggdjur.[4]
Fortplantning redigera
Fortplantningen äger rum efter kraftiga regn, speciellt kring början av regntiden i november.[4] Honan lägger mellan 300 och 600 ägg, som kläcks efter 3 till 25 dagar.[5] Ynglen, som är gulbruna med blekgrön buk, är glupska rovdjur som främst lever av andra grodyngel.[4] De förvandlas efter omkring 3 månader. Könsmognad uppnås efter 3 till 4 år.[5]
Status redigera
Surinamhorngrodan är klassificerad som livskraftig av IUCN och populationen är stabil. Några hot är ej kända, även om sällskapsdjursindustrins intresse för arten kan vara ett potentiellt sådant.[2]
Referenser redigera
- ^ ”Statens jordbruksverks allmänna råd (1999:2)...” (PDF). Statens jordbruksverks författningssamling. 20 oktober 1999. Arkiverad från originalet den 13 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120313180007/http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b08000952/allmannarad_1999-002.PDF. Läst 15 december 2009.
- ^ [a b c d] Ceratophrys cornuta IUCN (2004). Auktorer: Enrique La Marca, Luis A. Coloma, Santiago Ron, Claudia Azevedo-Ramos (engelska) Läst 2009-12-25
- ^ D. R. Frost: Ceratophrys cornuta, Amphibian Species of the World: an Online Reference. Version 6.0. American Museum of Natural History, besökt 2015-10-20.
- ^ [a b c d e] Francine Abe (2005-01-13; uppdaterad 2009-03-02). ”Ceratophrys cornuta” (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. http://www.amphibiaweb.org/cgi-bin/amphib_query?query_src=aw_search_index&table=amphib&special=one_record&where-genus=Ceratophrys&where-species=cornuta. Läst 25 december 2009.
- ^ [a b c] James Harding & Lyndsay Richards, Michigan State University (2005). ”Ceratophrys cornuta” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Ceratophrys_cornuta.html. Läst 25 december 2009.