Centaur är det översta raketsteget i en flerstegsraket. Raketsteget är till för att accelerera en satellit, t.ex. en rymdsond, så att den hamnar i rätt bana utifrån det uppdrag satelliten har. Centaur drevs av flytande väte och flytande syre och var världens första högenergiraket.

Centaur
SHUTTLE-CENTAUR.JPG
Centaur har lossats från rymdfärjan (Bild: NASA)
Fakta
TillverkareGeneral Dynamics
Martin Marietta
Lockheed Martin
United Launch Alliance
LandUSA USA
Mått
Höjd12,68 m
Diameter3,05 m
Historik
StatusAktiv
Jungfrufärd9 maj 1962
NyttolasterCassini–Huygens
Första steget - Centaur G
Motorer1-2 x RL10
Kraft1 motor 99,2 kN
2 motorer 198,4 kN
Specifik impuls450,5 sek
Bränntidvarierande
BränsleVäte/Syre

Utvecklingen av raketen startade 1956 på NASA:s Lewis Research Center. Raketsteget var planerat att användas tillsammans med Saturnraketen, men användes istället tillsammans med Atlasraketerna under åren 1966-1989 i totalt 63 olika uppdrag.

Under perioden 1974-1977 användes också Centaur som tredje steget tillsammans med Titanraketerna i totalt 7 uppdrag. Dessa uppdrag inkluderade bl.a. de två Voyagersonderna 1 och 2.

En ny version av Centaur utvecklades på 1980-talet för att användas tillsammans med rymdfärjorna. Modellen Centaur-G var planerad att användas i rymdsonden Galileo. Efter olyckan med rymdfärjan Challenger insåg dock NASA att det var för stora risker att använda Centaur tillsammans med rymdfärjorna.

Amerikanska flygvapnet konstruerade då Titan IV-raketen som använde Centaur-T som slutsteg. Den användes i totalt 16 uppdrag mellan åren 1994 och 2003.

En variant av Centaur kommer användas i kombination med Atlas V för att skjuta upp Boeings CST-100 Starliner och Sierra Nevada Corporations Dream Chaser.

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Centaur (rocket stage), 19 april 2017.