Öppna huvudmenyn

Cassiakorsnäbb[1] (Loxia sinesciuris) är en nyligen beskriven nordamerikansk fågelart i familjen finkar inom ordningen tättingar.[2]

Cassiakorsnäbb
965.5 - CASSIA CROSSBILL (6-30-2018) trail n-w from upper penstamon c g, cassia co, id -12 male (28376908057).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteKorsnäbbsläktet
Loxia
ArtCassiakorsnäbb
L. sinesciuris
Vetenskapligt namn
§ Loxia
AuktorBenkman et al., 2009
Synonymer
  • Loxia curvirostra sinesciuris
Hitta fler artiklar om fåglar med

Innehåll

Utbredning och systematikRedigera

Cassiakorsnäbben förekommer enbart i sydcentrala delen av den amerikanska delstaten Idaho, i bergsområdena South Hills och Albion Mountains.[2]

 
Albion Mountains i sydcentrala Idaho, häckningsområde för en av cassiakorsnäbbens två delpopulationer.

Fram tills nyligen behandlades populationen vara en del av mindre korsnäbben (Loxia curvirostra), men studier visar att fågeln dels har ett avvikande läte och dels tycks vara reproduktivt isolerad från andra populationer av mindre korsnäbb som uppträder i området.[3] Den beskrevs först 2009[4], indentifierades 2016 som fylogenetiskt distinkt[5] och kategoriserades 2017 av American Ornithologists' Union som god art.[6] Arten har troligtvis utvecklats för att det inom området, unikt för Klippiga Bergen, saknas ekorrar som den annars konkurrerar med om huvudfödan, kottar av contortatall. Därmed har en bofast art kunnat uppstå.[7]

 
Arten lever av kottar från contortatall av underarten latifolia.

UtseendeRedigera

Korsnäbbarna har ett proportionellt stort huvud och en säregen näbb med korsande näbbspetsar vilket är en anpassning för att kunna plocka ut frön från kottar och andra frukter, och som gett släktet dess namn. De adulta korsnäbbarna har kraftfullt färgad fjäderdräkt, där hanarna är orange- till tegelröda och honorna gulgröna, men det förekommer en stor variation vad gäller färg, näbbform och läte vilket lett till mycket diskussioner kring uppdelning i underarter eller egna arter.

NamnRedigera

Fågeln har fått sitt svenska trivialnamn av Cassia County, vari huvuddelen av utbredningsområdet ligger. Det vetenskapliga artnamnet sinesciuris betyder "utan ekorre", syftande på att arten utvecklats på grund av att ekorrar, som konkurrerar med fågeln om föda, saknas i området (se ovan).

StatusRedigera

Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner den ännu inte som god art, varför dess hotstatus inte bedömts.

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Benkman, C. W., Smith, J. W., Kenan, P. C., Parchman, T. L. och Santisteban, L. 2009. A new species of the Red Crossbill (Fringillidae: Loxia) from Idaho. Condor 111:169–176.
  4. ^ Benkman, Craig W.; Smith, Julie W.; Keenan, Patrick C.; Parchman, Thomas L.; Santisteban, Leonard (2009-02-01). ”A New Species of the Red Crossbill (Fringillidae: Loxia) from Idaho”. The Condor 111 (1): sid. 169–176. doi:10.1525/cond.2009.080042. ISSN 0010-5422. http://www.bioone.org/doi/abs/10.1525/cond.2009.080042. 
  5. ^ Parchman, Thomas L.; Buerkle, C. Alex; Soria-Carrasco, Víctor; Benkman, Craig W. (2016-11-01). ”Genome divergence and diversification within a geographic mosaic of coevolution” (på en). Molecular Ecology 25 (22): sid. 5705–5718. doi:10.1111/mec.13825. ISSN 1365-294X. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/mec.13825/abstract. 
  6. ^ ”2017 AOS Supplement is Out!”. ABA Blog. 2017-07-06. http://blog.aba.org/2017/07/2017-aos-supplement.html. 
  7. ^ Smith, J. W. och C. W. Benkman. 2007. A coevolu- tionary arms race causes ecological speciation in crossbills. Am. Nat. 169: 455–465.

Externa länkarRedigera