Carl Olof Furtenbach

gruvdelägare och possessionat från Västerbotten
För andra personer med efternamnet Furtenbach, se Furtenbach.

Carl Olof Furtenbach, född 6 maj 1792 i Skellefteå socken, död 17 februari 1844 i Böle, Skellefteå socken, var en svensk gruvdelägare och possessionat.

Carl Olof Furtenbach
Född6 maj 1792
Skellefteå socken
Död17 februari 1844
Böle, Skellefteå socken
NationalitetSvensk
EtnicitetSvensk
MedborgarskapSverige Sverige
Känd förGruvdelägare
HemortSkellefteå
MakaBrita Catarina Lundberg
FöräldrarCarl Jöran Furtenbach 
Märta Helena Örnberg
SläktingarCarl Fredrik Furtenbach (kusin)

Biografi redigera

Furtenbach var son till häradshövdingen Carl Jöran Furtenbach och Märta Helena Örnberg. Fadern avled 1792 och modern 1799 varefter syskonen togs om hand av kusinen Carl Fredrik Furtenbach.[1]

Åren 1808 till 1815 studerade han i Uppsala,[1] varav några terminer vid Uppsala universitet där han studerade naturvetenskap.[2] Han gifte sig 1815 med Brita Catarina Lundberg från Piteå.[1] I äktenskapet föddes tre barn, Clara Margaretha (f. 1822),[3] Johan Olof (f. 1830)[4] och Maria Charlotta Furtenbach (f. 1836). Den yngsta dottern avled i början av 1837.[5][6][7]

Han var bosatt i Strömsörs herrgård[2] som uppförts av fadern.[8] Gården tvingades han sälja 1836.[1]

Karriär redigera

Furtenbach var förmögen genom arv och ägnade sig främst åt jordbruk och affärer i lappmarken. Den 16 november 1833 var han, tillsammans med bland andra Nils Clausén med och grundade Näsbergs grufve bolag, som startade en gruva i Näsberget. I samband med anläggandet av gruvan bildades anlades nybyggena Snipp, Snapp, Snorum, Hej och Basalorum. Det har spekulerats i att det var Furtenbach som namngav dessa nybyggen.[2] Furtenbach var den som utförde provsprängningarna inför Eric Lindemarks ansökan om mutsedel för Moröns silvergruva och det sägs även att han var delaktig i gruvan på andra sätt. Detta har dock inte kunnat styrkas. Vidare sägs även att han var delaktig Nasafjälls silververk.

Furtenbachs investeringar slutade illa och han blev tvungen att sälja sina hemman i Norrböle by. Han behöll dock bland annat ett hemman i Fällbäcken.[9] Inför anläggandet av Skellefteå stad var det dock han som införskaffade marken som staden skulle anläggas på,[10] hemmanen Norrböle 6 och 8.[11]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] ”Sevärt längs Hälsans stig - PDF Gratis nedladdning”. Skellefteå hembygdsförening. sid. 7–9. https://docplayer.se/15834595-Sevart-langs-halsans-stig.html. Läst 23 juli 2023. 
  2. ^ [a b c] André, P. (2002). Järngruvorna i Näsberget vid Byske älv 1832–1908. Skellefteå hembygdsförening. sid. 7, 13, 25. 
  3. ^ ”Skellefteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010174/C/8 (1818-1830) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034382_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=-48,1729,2033,3762. Läst 30 juli 2023. 
  4. ^ ”Skellefteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010174/C/8 (1818-1830) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034382_00271#?c=&m=&s=&cv=270&xywh=3124,790,1361,2519. Läst 30 juli 2023. 
  5. ^ Skellefteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010174/C/9 (1831-1847), bildid: C0034383_00121, sida 104
  6. ^ Skellefteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010174/F/1 (1815-1865), bildid: C0034392_00056, sida 44
  7. ^ Skellefteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010174/A I/8f (1836-1843), bildid: C0034320_00110, sida 345
  8. ^ ”Norrböle 6”. Skellefteå hembygdsförening. https://www.hembygd.se/skelleftea/plats/339190/text/66011. Läst 28 juli 2023. 
  9. ^ André, P. (1996). ”Moröns silvergruva”. Skelleftebygden (Föreningen för Skellefteforskning, Skefo): sid. 82, 84–86. 
  10. ^ Lundström, U. (2008), sid. 435.
  11. ^ Lundström, U. (2008), sid. 437.

Källor redigera

Vidare läsning redigera

  • Furtenbach, Börje (1958). Furtenbachska släktboken. Libris 1557889 

Externa länkar redigera