Carl Johan Rappe
Carl Johan Melcher Rappe, född 18 januari 1918 i Ryssby, Kalmar län, död 7 januari 2010 i Skanör,[1] var en svensk diplomat och jurist.
Biografi redigera
Rappe var son till godsägare, friherre Adolf Rappe och Ingegerd Ekströmer, född i släkten Ekströmer. Han tog juris kandidatexamen i Uppsala 1943 och tjänstgjorde i Stockholms rådhusrätt 1943-1945. Han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1945, tjänstgjorde i Warszawa 1945-1947, Helsingfors 1947-1949 och i UD 1949-1953. Rappe var legationssekreterare i Pretoria 1953-1958, förste ambassadssekreterare i Teheran 1958-1961, tillförordnad chargé d’affaires i Bagdad 1961-1962, ambassadråd i London 1962-1965, minister vid FN-representationen i New York 1965-1967, sändebud i Bukarest 1967-1970, Pretoria, Gaborone, Maseru och Mbabane 1970-1973, Öst-Berlin 1973-1976, Warszawa 1976-1979 och tjänstgjorde vid UD 1979-1981. Rappe var permanent ordförande av svenska delegationen vid ESK-möte i Madrid 1980-1981.[2]
Han var gift 1940-1958 med Marianne Fredelius.[2]
Referenser redigera
- ^ ”Carl Johan Rappe är död”. Barometern Oskarshamns-Tidningen. 27 januari 2010. Arkiverad från originalet den 14 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140314005052/http://www.barometern.se/familj/dodsfall/carl-johan-rappe-ar-dod(1743728).gm. Läst 6 maj 2013.
- ^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 909. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0909.html