Carl Carleson

svensk ämbetsman och författare

Carl Carleson, född den 11 maj 1703 i Stockholm, död där den 22 mars 1761, var ämbetsman och författare. Föräldrar: grosshandlaren Carl Ivarsson och Brita Sundman. Bror till Edvard Carleson. Gift 1744 med Maria Regina Ehrenkrook.

Carl Carleson
Carl Carleson avporträtterad av Johan Joachim Streng 1742.
Född11 maj 1703[1]
Stockholms stad[1], Sverige
Död22 mars 1761[1] (57 år)
Stockholms stad[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, lagman
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Under pestens härjningar i Stockholm 1710 förlorade Carleson sina föräldrar och höll på att själv falla offer för farsoten. Han upptogs som eget barn av en av faderns vänner, utmärkte sig tidigt för sällsynta naturgåvor och var ständigt framför sina kamrater, ehuru han syntes använda mindre flit än de i sina studier.

Carleson blev vid tjugotvå års ålder anställd som tjänsteman i kanslikollegium, där han 1746 blev sekreterare. 1747 befordrades han till lagman i Kalmar läns och Ölands lagsaga. 1750 utbytte han denna lagsaga mot lagmansdömet i Södermanlands lagsaga. 1757 fick han ämbetet som statssekreterare för krigsärendena.

För övrigt användes han ofta i den tidens mångfaldiga kommissioner. 1755 blev han ledamot av Vetenskapsakademien. 1746 blev han adlad och antog, liksom brodern, namnet Carleson (han hette förut Carlsson).

Bibliografi redigera

Utmärkt som ämbetsman, har dock Carleson berett sig ett varaktigare minne genom sina förtjänster om vår äldre litteratur. 1730-31 utgav Carleson, tillsammans med brodern, veckoskriften Sedolärande Mercurius, vilken till en början nästan uteslutande meddelade uppsatser i sedeläran, men sedermera upptog ämnen i den allmänna och enskilda hushållsläran; denna tidskrift sökte företrädesvis ådagalägga manufakturers angelägenhet och nytta.

Under åren 1734-35 utgav han Hushålds-Råd,en månadsskrift, som "går ut på handel och sjöfart samt städers politie och hushållning", i vilken han bland annat förordade inrättandet av ett brandförsäkringskontor samt änke- och pupillkassor. Bland hans övriga ekonomiska skrifter är hans Hushållslexicon (1756; andra upplagan 1769) den mest anmärkningsvärda.

Carleson var en stor vän av skaldekonsten och författade själv åtskilliga tillfällighetsdikter. Vitterheten gjorde han en ganska betydlig tjänst genom utgivandet av Försök till svänska skaldekonstens upphjelpande eller samling af utvalda svänska rim och dikter (1737-38), en samling av äldre författares dikter.

Han begick därvid det felet att söka förbättra de i samlingen intagna skaldestyckena, men man måste samtidigt ge honom det erkännandet att många av dem genom detta litterära nit blivit räddade undan glömskan.

Dessutom utgav han Kort och tydelig undervisning huru man skall förstå och bruka runstafven (1742; tredje upplagan 1748), åtskilliga tal med mera.

Källor redigera


 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Carleson, Karl, 1904–1926.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Carl Carleson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera