Cabassous centralis[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Miller 1899. Cabassous centralis ingår i släktet nakensvansade bältor och familjen Dasypodidae.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Inga underarter finns listade.[5]

Cabassous centralis
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPansrade trögdjur
Cingulata
FamiljBältdjur
Dasypodidae
SläkteNakensvansade bältor
Cabassous
ArtCabassous centralis
Vetenskapligt namn
§ Cabassous centralis
Auktor(Miller, 1899)
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Det svenska trivialnamnet nordlig nakensvansbälta förekommer för arten.[7]

Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 30 till 71 cm och en svanslängd av 10 till 18 cm. Den har ett brett huvud med en kort nos. Pansaret har en mörkbrun till svart färg och vid stjärten förekommer några gula fläckar. Färgen på undersidan är gulgrå.[8] Pansaret består av 12 till 13 rörliga band och på den korta svansen finns inga skyddande plåtar. Vid framtassarna förekommer fem fingrar som är utrustade med stora klor, varav klon vid tredje fingret är störst. Arten har per sida 8 till 10 tänder i överkäken och 7 till 8 tänder i underkäken, alltså 30 till 36 tänder i hela tanduppsättningen.[9]

Denna bälta förekommer i Central- och norra Sydamerika. Utbredningsområdet sträcker sig från sydligaste Mexiko till norra Ecuador och västra Venezuela. I bergstrakter når arten 3000 meter över havet. Habitatet utgörs av olika slags skogar, savanner och annan öppen terräng. Cabassous centralis uppsöker även jordbruksmark.[1]

Individerna lever vanligen ensam och äter främst insekter. De gräver underjordiska bon.[1] Förutom insekter äts daggmaskar, små ödlor, groddjur och fågelägg.[8] Kroppens temperatur är hos Cabassous centralis lite variabel beroende på väderförhållanden. Ifall arten möter en fiende så kan den rulla ihop sig med endast pansaret på utsidan. Den kan även springa eller den gräver snabb ett hål för att gömma sig. Honor föder vanligen en unge per kull. Den väger vid födelsen cirka 100 g och den är i början blind samt döv.[9]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] 2010 Cabassous centralis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Cabassous centralis
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/cabassous+centralis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.20, läst 2018-09-01.
  8. ^ [a b] Hutchins et al. (2004). Cabassous centralis. Grzimek's Animal Life Encyclopedia. Farmington Hills: Thomson-Gale Group. sid. 190. ISBN 0-7876-5362-4 
  9. ^ [a b] Ceballos, Gerardo (2014). ”Foxtail armadillo”. Mammals of Mexico. JHU Press. sid. 94 

Externa länkar redigera