Bullerskador

skador på hörsel till följd av vara drabbad av buller

Bullerskador är skador på hårcellerna som finns i öronsnäckan i örat som uppstår när man utsätts för starkt ljud. Man uppfattar ljud genom att hårcellerna i öronsnäckan kommer i vibration av de ljudvågor som satt trumhinnan i rörelse. Om dessa vibrationer blir för stora skadas håren och man har fått en hörselnedsättning.[1]

En människas öra.

Ljudets påverkan på människan

redigera
Påverkan på människan Ljudnivå dB(A) Ljudkälla
Extremt skadligt 170
160
150
Granatgevär
Kanonskott
Gevärsskott
Mycket skadligt 140
130
120
Jetmotor
Nithammare
Propellerplan
Skadligt 110
100
90
Bergborr
Motorsåg
Tung lastbil
Risk
Talmaskerande
Irriterande
80
70
60
50
40
30
20
10
Starkt trafikerad gata
Personbil
Vanligt samtal
Lågmält samtal
Dämpad radiomusik
Viskning
Tyst stadsvåning
Prassel från löv

Symptom

redigera

De direkta fysiska skadorna på kroppen som buller ger upphov till är hörselnedsättning som ofta efterföljs av tinnitus. Symptomen är för tinnitus är ett ständigt närvarande ljud, ofta ett tjut eller brus, som upplevs som besvärande. Många bullerskadade lider mer av tinnitus än av själva hörselnedsättningen. I många fall och i synnerhet vid tidiga skador kan tinnitus förekomma utan att man fått en hörselnedsättning. Efter till exempel diskoteksbesök, konserter och liknande kan ett tillfällig tinnitus uppstå. Sådana tillfällen kan dock även leda till bestående tinnitus. Den högsta ljudstyrkan hittills uppmätt på en konsert var när Dire Straits spelade 1992 då ljudstyrkan var 134 dBA.[källa behövs] Det ligger på samma nivå som motorljudet från ett jetflygplan. Hörselnedsättning och tinnitus uppstår beroende på hur många decibel man utsätts för, men även hur lång tid man utsätts för det.

För bedömning av buller i industrin tillämpas i regel den s.k. lika energiprincipen. Detta innebär att en bullernivå på 85 dBA konstant under åtta timmar anses lika farligt som en 3 dBA högre bullernivå (88 dBA) under fyra timmar eller 91 dBA under två timmar. Det finns idag även forskning som visar att buller orsakar stress, och kan därmed orsaka allvarliga skador, såsom hjärt- och kärlsjukdomar.[2]

  1. ^ Bullerskador Arkiverad 17 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine. Karolinska Universitetssjukhuset
  2. ^ ”Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete” (  PDF). Göteborgs Universitet. 2002. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313120002/https://gupea.ub.gu.se//bitstream/2077/4278/1/ah2002_15.pdf. 

Källor

redigera

Externa länkar

redigera

Se även

redigera