Brunkronad timalia

asiatisk fågelart

Brunkronad timalia[2] (Schoeniparus brunneus) är en östasiatisk fågel i familjen marktimalior.[3]

Brunkronad timalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Gould's Fulvetta 3057.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMarktimalior
Pellorneidae
SläkteSchoeniparus
ArtBrunkronad timalia
S. brunneus
Vetenskapligt namn
§ Schoeniparus brunneus
AuktorGould, 1863
Synonymer
  • Alcippe brunnea
  • Brunhuvad fulvetta
  • Brunkronad alkippa
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

Brunkronad timalia är en 13–13,5 cm lång marktimalia. Ovansidan är brun med rostfärgad svartkantad hjässa. Undersidan är gråbeige. Ögat är ljusbrunt, näbben mörkbrun och benen skära. Liknande bronskronad timalia har annorlunda ansiktsteckning med ett tydligt ögonbrynsstreck, grå halssidor och beigegrå örontäckare. Sången består av något framstressade, gälla och nervösa fraser med fem till sex toner.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Brunkronad timalia delas upp i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Släktes- och familjetillhörighetRedigera

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier[5][6][7] Senare genetiska studier[8] visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till tre olika familjer: Schoeniparus i marktimaliorna, Fulvetta och Lioparus i sylviorna, och Alcippe i fnittertrastarna eller i den egna familjen Alcippeidae.

LevnadssättRedigera

Arten hittas i städsegrön lövskog och gräsiga snårmarker, mellan 600 och 1700 meters höjd på det kinesiska fastlandet och huvudsakligen 1525–1830 meter ovanför havet på Taiwan. Den ses vanligen nära marken i skydd av växtligheten i smågrupper, på jakt efter insekter, sniglar och frön. Fågeln häckar april–juni. Den bygger ett löst kupolformat bo med en ingång i den övre delen som den placerar i en buske. Däri lägger den fyra till fem ägg, på Taiwan två till tre.[4]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Schoeniparus brunneus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  5. ^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
  6. ^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
  7. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  8. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkarRedigera