Brunkindad fnittertrast[2] (Trochalopteron henrici) är en bergslevande tätting i familjen fnittertrastar, endemisk för Kina.[3]

Brunkindad fnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteTrochalopteron
ArtBrunkindad fnittertrast
T. henrici
Vetenskapligt namn
§ Trochalopteron henrici
Auktor(Oustalet, 1892)
Synonymer
Sikangfnittertrast
Garrulax henrici

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Brunkindad fnittertrast är en medelstor (24,5-26 cm), brungrå fnittertrast med blågrå vingar och en lång och avsmalnad, vitspetsad stjärt. Karakteristiskt är mörk, kastanjefärgad kind, ett brett vitt mustaschstreck och kastanjefärgad undergump. Den skärbruna näbben är rätt kraftig.[4]

Läte redigera

Den klara sången upprepas varje fjärde till tionde sekund: "wichi-pi-choo".[4]

Utbredning och systematik redigera

Brunkindad fnittertrast förekommer i halvtorr bergsbuskskog i västra Kina (sydvästra Xinjiang och sydöstra Tibet).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare har den behandlats som samma art som elliotfnittertrast (Trochalopteron elliotii) och taiwanfnittertrast (Trochalopteron elliotii).[4]

Släktestillhörighet redigera

Tidigare inkluderas arterna i Trochalopteron i Garrulax, men genetiska studier har visat att de är närmare släkt med exempelvis prakttimalior (Liocichla) och sångtimalior (Leiothrix).[5]

Levnadssätt redigera

Brunkindad fnittertrast förekommer i halvtorra bergsbelägna buskmarker, men även kring bebyggelse och jordbruksmarker, på mellan 1980 och 4570 meters höjd. Den lever troligen av ryggradslösa djur och visst vegetabiliskt material som den födosöker efter mestadels på marken i par eller små grupper. Fågeln häckar från maj till juli. Boet är en slarvigt bygg boskål av torrt gräs, döda löv, näver och mossa som placeras i en häck eller buske nära marken. Däri lägger den två till tre ägg. Arten är stannfågel med endast små rörelser i höjdled vintertid.

Status och hot redigera

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som allt från lokalt vanlig till sällsynt.[6]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henri Philippe Marie Prince d’Orléans (1867-1901), fransk upptäcktsresande och samlare av specimen.[7]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Trochalopteron henrici Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Collar, N. & Robson, C. (2018). Brown-cheeked Laughingthrush (Trochalopteron henrici). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59635 21 december 2018).
  5. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  6. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera