Bristol Beaufighter
Bristol Beaufighter (av japanerna kallad "den viskande döden"[ifrågasatt uppgift]) var ett av brittiska flygvapnets nattjaktflygplan (Mk I - VI) från andra världskriget, som i en förbättrad version kom att fungera väl vid operationer mot fartyg. Planet var försett med en AI Mk VIII radaranläggning (AI = Airborne Interception) monterad i en ”burk” i planets nos och var britternas främsta vapen mot fartyg och ubåtar i ytläge.
Bristol Beaufighter | |
Beskrivning | |
---|---|
Typ | Nattjakt- och attackflygplan |
Besättning | 2 eller 3 |
Första flygning | 17 juli 1939 |
I aktiv tjänst | 1940 – 1946 |
Ursprung | Storbritannien |
Tillverkare | Bristol Aeroplane Company |
Antal tillverkade | 5 928 (5 562?) |
Utvecklad från | Bristol Beaufort |
Data | |
Längd | 12,70 meter |
Spännvidd | 17,63 meter |
Höjd | 4,83 meter |
Tomvikt | 7 076 kg |
Max. startvikt | 11 431 kg |
Motor(er) | 2 × Bristol Hercules XVII |
Motoreffekt | 2 × 1 770 hk |
Prestanda | |
Max. hastighet | 512 km/h |
Räckvidd med max. bränsle | ca 2 900 km |
Max. flyghöjd | ca 4 570 meter |
Lastförmåga | |
Lastförmåga | 4 355 kg |
Beväpning & bestyckning | |
Fast beväpning | 4 × 20 mm kanoner 1 × rörlig bakåtriktad 7,7 mm kulspruta |
Bomber | 2 × 112 kg |
Raketer | 8 × RP-3 |
Torpeder | 1 × torped |
Elektronik | |
Elektronik | AI Mk VIII radar |
Ritning | |
Bristol Beaufighter |
Nattjaktversionen saknade den rörliga bakåtriktade kulsprutan och hade i stället förutom kanonerna, som var monterade längst fram i undre delen av flygplanets kropp, 6 st fasta framåtriktade 7,7 mm kulsprutor i vingarna. Dessa var fördelade med två kulsprutor i den vänstra vingen och fyra i den högra. Planet användes av brittiska flygvapnet, USA:s flygvapen och Australiens flygvapen.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Bristol Beaufighter.
- Färgning Bristol Beaufighter