Bothrops atrox[7] är en ormart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Bothrops atrox ingår i släktet Bothrops och familjen huggormar.[9][8] Inga underarter finns listade.[9]

Bothrops atrox
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljHuggormar
Viperidae
SläkteBothrops
ArtBothrops atrox
Vetenskapligt namn
§ Bothrops atrox
AuktorLinnaeus, 1758
Synonymer
Bothrops isabelae SANDNER 1979
Trimeresurus atrox POPE 1955[1]
Bothrops neuvoiedii BRICEÑO 1934
Lachesis atrox QUELCH 1899[2]
Lachesis lanceolatus BOULENGER 1896
Trigonocephalus asper GARMAN 1883[3]
Bothrops affinis GRAY 1849[4]
Bothrops subscutatus GRAY 1842[5]
Bothrops sabinii GRAY 1842[5]
Bothrops furia WAGLER 1824[6]
Coluber lanceolatus LACÉPÈDE 1789
Coluber atrox Linnaeus 1758[7]
Bothrops colombiensis[8]
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Arten är med en längd upp till 2,5 meter en stor orm. De flesta exemplar är 1,4 till 1,5 meter långa. De har en tjock kropp med brun, gråbrun eller grå grundfärg. På bålen förekommer gula, svarta och mörkbruna mönster. Kännetecknande är den gula hakan som påminner om ett blont skägg.[10]

Utbredning redigera

Utbredningsområdet sträcker sig från östra Mexiko över Centralamerika och norra Sydamerika till norra Argentina. Några populationer lever på öar i södra Västindien. Habitatet varierar mellan olika skogar, buskskogar, träskmarker, jordbruksmark och andra kulturlandskap.[10]

Ekologi redigera

Bothrops atrox jagar främst mindre däggdjur som gnagare, pungråttor och fladdermöss. Andra byten är groddjur, småfåglar, ödlor och mindre ormar. I sällsynta fall äts även kräftdjur.[10]

Honan lägger inga ägg utan föder 60 till 80 ungar per tillfälle. Hos en 1,8 meter lång hona är ungarna vid födelsen ungefär 30 cm långa. Redan vid denna tidpunkt har ungarna ett giftigt bett. Liksom skallerormar kan Bothrops atrox skallra med svansspetsen men ljudet uppstår inte i svansspetsen själv utan när den slår mot föremål.[10]

En orm som har förmåga att döda Bothrops atrox är Clelia clelia. Den är ungefär av samma storlek och den saknar gift. Clelia clelia dödar bytet genom kvävning. Den påverkas inte anmärkningsvärd av giftet. På olika öar där ormen förekommer introducerades manguster för att minska råttdjurens population. Mangusterna började döda även exemplar av Bothrops atrox samt av andra ormar som likaså jagar råttdjur.[10]

Ormen ligger under natten ofta på vägar och stigar som värmdes upp under dagen vad som kan leda till konflikter med människor.[10]

Källor redigera

  1. ^ Pope, C. H. (1955) The Reptile World. A natural history of the snakes, lizards, turtles, and crocodilians., Alfred A. Knopf, xiii + 325 pp.
  2. ^ Quelch, J.J. (1899) The poisonous snakes of British Guiana., Ann. Mag. Nat. Hist. (7) 3: 402-409
  3. ^ Garman, S. (1883) On certain reptiles from Brazil and Florida., Sci. Observer, Boston, 4 (5 - 6): 47-48
  4. ^ Gray, J. E. (1849) Catalogue of the specimens of snakes in the collection of the British Museum., London, i-xv; 1-125.
  5. ^ [a b] Gray, J. E. (1842) Synopsis of the species of Rattle snakes, or Family of Crotalidae., The Zoological Miscellany 2: 47- 51.
  6. ^ Wagler,J. (1824) Serpentum Brasiliensium species novae, ou histoire naturelle des espèces nouvelles de serpens. In: Jean de Spix, Animalia nova sive species novae., Monaco, Typis Franc. Seraph. Hübschmanni, vii + 75 pp.
  7. ^ [a b] Linnaeus, C. (1758) Systema naturæ per regna tria naturæ, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata., Laurentii Salvii, Holmiæ. 10th Edition: 824 pp.
  8. ^ [a b] Bothrops atrox i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
  9. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (31 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/bothrops+atrox/match/1. Läst 24 september 2012. 
  10. ^ [a b c d e f] Burton & Burton (2002). ”Fer de lance”. International Wildlife Encyclopedia. Marshall Cavendish. sid. 812-814 


Externa länkar redigera