Borax, dinatriumtetraborat, är ett färglöst mineral, som förekommer i två former, dels dekahydrat med bara bundet kristallvatten, dels oktahydrat där en del av kristallvattnet har reagerat med mineralet och bildat hydroxid.

  • Dekahydrat:
Borax
Boraxkristaller
Systematiskt namnDinatriumtetraborat
Övriga namnNatriumborat
Kemisk formelNa2B4O7 · 10 H2O eller Na2[B4O5(OH)4· 8 H2O
Molmassa381,37 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer1330-43-4
Egenskaper
Densitet1,73[1] g/cm³
Löslighet (vatten)550 g/l
Smältpunkt75 °C (gäller dekahydratet; 741 °C om vattenfri)
Kokpunkt1575 °C
Faror
Huvudfara
07 – Skadlig
Skadlig
NFPA 704

0
1
0
LD502600 – 4500 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
  • Oktahydrat:

Borax förekommer naturligt som mineralet tinkal. Vanligast förekommer borax som utkristalliseringar vid stränderna och på botten av utloppslösa sjöar tillsammans med soda och bergssalt. Borax kristalliserar där som monoklina prismor, är fettglänsande, färglös till gråaktig eller gulaktig. Boraxsjöar förekommer bland annat i Iran, Tibet och Kalifornien. Utvinning ur dessa källor är dock sällsynt. I stället utvinns borax ur andra bormineral som boronatrokalcit, kolemanit, pandermit med flera. Tidigare utvanns borax främst ur borsyra blandad med natriumkarbonat.[2] Borax, dinatriumtetraborat, är reproduktionsstörande och klassat som utfasningsämne (det har så allvarliga egenskaper att det inte bör användas) av Kemikalieinspektionen.[3][ej i angiven källa]

Användningsområden

redigera

Etymologi

redigera

Borax kommer från det arabiska namnet på mineralet, buraq, som i sin tur kommer från farsi burah eller burak.

Referenser

redigera
  1. ^ Robert C. Weast 1976, Handbook of chemistry ans physics, sidan B-158, ISBN 0-87819-456-8
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1938 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 608-609 
  3. ^ [www.kemi.se ”Kemikalieinspektionen”]. www.kemi.se. Läst 6 november 2018. 
  4. ^ ”Leksaker”. Kemikalieinspektionen. 8 december 2021. https://www.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemikalier-i-hemmet-och-pa-fritiden/leksaker#h-Hemmagjortslajm. Läst 31 mars 2022. 
  5. ^ cold cream-historia Arkiverad 14 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. Shenet
  6. ^ ”E285”. Livsmedelsverket. https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/instruktioner-for-konsumenter/tillsatser/e-koder/e285/. Läst 13 februari 2024.