Bokstavering

system för att uttala en bokstav med ett karakteristiskt ord som börjar på den aktuella bokstaven

Bokstavering, även bokstaveringsalfabet, analoga alfabet eller radio-, stavnings- eller telefonalfabet, är system för att i talöverföring uttala en viss bokstav med ett karakteristiskt ord, som börjar på den aktuella bokstaven, för att minska risken för missuppfattningar.

Österrikisk bokstaveringstabell enl. ÖNORM A 1081

Internationella standarder redigera

Flera nationella och internationella standarder för bokstavering har tagits fram.

CCITT: Internationella teleunionen redigera

Internationella teleunionen (CCITT: Comité Consultatif International Télégraphique et Téléphonique) har tagit fram två listor som är avsedda att användas för internationell telefonisttrafik, den ena vid konversation på franska, den andra vid konversation på engelska. Efter bilaterala överenskommelser mellan berörda länder får även andra bokstaveringsalfabet användas.

ICAO: Internationella civila luftfartsorganisationen redigera

Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO: International Civil Aviation Organization) har tagit fram standarden som numera används bland annat inom flygtrafik, inom sjöradio och inom NATO (och därför ibland benämns NATO-standarden).

Sverige redigera

 
På locket till Fälttelefonapparat m/37 syns det gamla svenska bokstaveringsalfabetet med Harald, Übel och sjua.

I Sverige används civilt mansnamn. Det svenska bokstaveringsalfabetet som redovisas nedan härstammar från 1891. Listan dök upp i telefonkatalogen år 1902, reviderades 1930 och har sedan dess inte ändrats utom 1960 då Harald byttes till Helge, etta till ett och sjua till sju. Anledningen till bytet belyses i avsnittet förväxlingsrisker nedan. I Västsverige förekom ända inpå 1940-talet en lista med både mans- och kvinnonamn. I Sverige användes också inpå 1930-talet ett särskilt namnalfabet med kvinnonamn för att förtydliga siffror.

Svenska Försvarsmakten blev 2006 ålagd att övergå till ICAO-standarden, som används inom Nato, men har dock återgått till det svenska signaleringsalfabetet igen.[1] Svensk lag infördes 2009 om att alla myndigheter ska använda det svenska språket[2], även Försvarsmakten.

Före andra världskriget använde den svenska marinen ett eget bokstaveringsalfabet med enstaviga ord.

Bokstäver redigera

Betonad stavelse understreckad.

Bokstav Svenska Tyska Franska Engelska
(NATO, ITU & ICAO)
Brittisk A Telecom B Morsekod N.Y. Police Trådlös telegrafering
(äldre)
A Adam Anton Anatole Alpha (NATO)
Alfa (ITU, ICAO)
Amsterdam Alfred        Adam Amsterdam
B Bertil Berta Berthe Bravo Baltimore Benjamin            Boy Baltimore
C Cesar Cäsar
Caesar
Célestin Charlie Casablanca Charles              Charlie Canada
Ch Charlotte                 
D David Dora Désiré Delta Denmark David          David Danmark
E Erik Emil Eugène Echo Edison Edward    Edward Eddiston
É Émile             
F Filip Friedrich
Fritz
François Foxtrot Florida Frederick            Frank Francisco
G Gustav Gustav Gaston Golf Gallipoli George            George Gibraltar
H Helge Heinrich Henri Hotel Havana Harry          Henry Hannover
I Ivar Ida Irma India Italia Isaac      Ida Italien
J Johan Julius Joseph Juliett Jerusalem Jack                John Jerusalem
K Kalle Kaufmann Kléber Kilo Kilogram King            King Kimberley
L Ludvig Ludwig Louis Lima Liverpool London            Lincoln Liverpool
M Martin Martha Marcel Mike Madagascar Mary          Mary Madagascar
N Niklas Nordpol Nicolas November New York Nellie        Nora Neuchatel
O Olle (flyg)[3]
Olof (försvaret)[4]
Otto Oscar Oscar Oslo Oliver              Ocean Ontario
P Petter Paula Pierre Papa Paris Patrick              Peter Portugal
Q Qvintus Quelle Quintal Quebec Quebec Queen                Queen Quebec
R Rudolf Richard Raoul Romeo Roma Robert          Robert Rivolo
S Sigurd Samuel Suzanne Sierra Santiago Samuel        Sam Santiago
Sch Schule
T Tore Theodor Thérèse Tango Tripoli Tommy      Tom Tokyo
U Urban Ulrich Ursule Uniform Uppsala Uncle          Union
V Viktor Viktor Victor Victor Valencia Victor            Victor Viktoria
W Wilhelm Wilhelm William Whiskey Washington William            William Washington
X Xerxes
"kryss"[5]
Xanthippe Xavier X-ray Xantippe Xray              X-ray Xantippa
Y Yngve Ypsilon Yvonne Yankee Yokohama Yellow                Young Yokohama
Z ta Zeppelin Zoé Zulu Zürich Zebra              Zebra Zululand
Å (AA) Åke Alpha Alpha (NATO)
Alfa Alfa (ITU, ICAO)
Amsterdam with circle                 
Ä (AE) Ärlig Ärger Alpha Echo (NATO)
Alfa Echo (ITU, ICAO)
Amsterdam with Umlaut             
Ö (OE) Östen Ökonom Oscar Echo Oslo with Umlaut               
Ü (UE) Übel Übermut Uniform Echo             
Ref: [6][7][8][9]

Siffror redigera

ICAO har två listor för siffrorna, varav den ena används vid svåra trafikförhållanden.

Svenska NATO ICAO Morsekod
modernt t.o.m. 1930 vanlig vid svåra trafikförhållanden
0 Nolla Julia ZERO zero Nadazero (NA-DA-ZE-RO)                     
1 Ett Anna ONE one Unaone (O-NA-WANN)                   
2 Tvåa Beda TWO too Bissotwo (BIS-SO-TOU)                 
3 Trea Cecilia THREE tree Terrathree (TERR-AHH-TRI)               
4 Fyra Dora FOUR fower Kartefour (KAR-TE-FO-EUR)             
5 Femma Ebba FIVE fife Pantafive (PAN-TA-FAJV)           
6 Sexa Fina SIX six Soxisix (SOK-SI-SIKS)             
7 Sju Greta SEVEN seven Setteseven (SETT-TE-SEV'N)               
8 Åtta Hedvig EIGHT ait Oktoeight (OCK-TO-EJT)                 
9 Nia Ida NINER niner Novenine (NO-VE-NAJN)                   
, Decimalkomma
Komma
  — DECIMAL Decimal                     
. Punkttecken
Punkt
  — STOP Stop                   

Uttalet av sifferorden vid svåra trafikförhållanden, skrivna med versaler, skall vara med lika tryck på alla stavelserna.

Förväxlingsrisker redigera

  • Anledningen till att tidigare Harald byttes mot Helge var att Harald kunde misstolkas som Adam vid dåliga trafikförhållanden eller uttalat med vissa svenska dialekter. Systemfelet vid paret Harald/Adam är att bägge stavelserna i vardera ordet innehåller samma vokal A; vid dåliga trafikförhållanden är det i första hand konsonanterna som försvinner. Mottagaren uppfattar då bara A A, som kan tolkas som antingen Adam eller Harald. Paret Adam/Helge bygger på olika vokaler, varvid risken för feltolkning blivit betydligt reducerad. Det förekommer dock än idag att Harald "felaktigt" används vid bokstavering av H.
  • Filip har en alternativ stavning Philip vilket vid bokstavering ibland resulterar i den felaktiga tolkningen P istället för den rätta F. Det är ett personrelaterat fel som hänger samman med den miljö personen i fråga är mest van vid.
  • Talare med stockholmsdialekt kan ha uttalet Seta med ett "spetsigt" E istället för Zäta med ett mer öppet Ä (jämför de tre olika inledande vokalljuden i Erik, även och ärlig) vilket lätt misstolkas som Cesar, särskilt som somliga talare ofta sväljer slutbokstaven. Mottagaren uppfattar då bara Cesa eller Seta (C och S uttalas lika och bägge orden bygger på samma vokalpar E A. Dessutom låter S ungefär likadant som T, om det överhuvudtaget kan urskiljas med störningar på en dålig förbindelse). Vidare finns den klassiska stavningen Cæsar som antyder ett uttal med Ä-liknande ljud i första stavelsen snarare än ett E-ljud. Det är alltså en hel rad av oklarheter som var och en för sig kan ge upphov till förväxlingar, såväl i riktningen Z/C som C/Z. Risken för missförstånd är sålunda stor.
  • Tidigare bokstaverade man "Etta" (1) vilket ledde till förväxling med "Åtta" (8). Detta avhjälptes med ändringen från "Etta" till "Ett". En mindre självklar förväxling ligger i att "Fyra" misstolkades som "Sjua" och tvärt om. Icke desto mindre feltolkades i praktiken icke sällan detta par; möjligen kan dialektalt uttal ha bidragit till saken, särskilt om talare och lyssnare haft respektive modersmål inom skilda dialektområden. Detta avhjälptes genom att bokstaveringen "Sjua" ändrades till "Sju", som då skiljer sig mer från "Fyra".
  • På bl.a. skånska kan uttalen av Bertil och Martin bli lika varandra, om första vokalen i Bertil uttalas som ett A: "Bartil". Då bara första och sista konsonanterna skiljer mot "Martin" föreligger det en risk för missförstånd.
  • ICAO-listan har en svaghet i paret Delta och Hotel. Vid dåliga trafikförhållanden uppfattas bara DEL eller TEL, vilket ju mycket lätt förväxlas med varandra. Men i engelskan finns faktiskt ett alternativt uttal av Hotel med trycket på första stavelsen: HOU-tel. Om man tillåter sig den icke-reglementariska förändringen att ersätta uttalet Hou-TELL med HOU-tell minskar förväxlingsrisken.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

Tryckta källor redigera

  • Palmér, Bertil, 35 olika sätt att bokstavera på. TELE 3/82, s. 48.
  • Artikel 24 i Internationella Radioreglementet (1982)
  • Artikel 40 i Internationella Telefonreglementet (1982)

Externa länkar redigera