Bokstavering

system för att uttala en bokstav med ett karakteristiskt ord som börjar på den aktuella bokstaven

Bokstavering, även bokstaveringsalfabet, analoga alfabet eller radio-, stavnings- eller telefonalfabet, är system för att i talöverföring uttala en viss bokstav med ett karakteristiskt ord, som börjar på den aktuella bokstaven, för att minska risken för missuppfattningar.

Österrikisk bokstaveringstabell enl. DIN-5009

Internationella standarderRedigera

Flera nationella och internationella standarder för bokstavering har tagits fram.

CCITTRedigera

CCITT har tagit fram två listor som är avsedda att användas för internationell telefonisttrafik, den ena vid konversation på franska, den andra vid konversation på engelska. Efter bilaterala överenskommelser mellan berörda länder får även andra bokstaveringsalfabet användas.

ICAORedigera

ICAO har tagit fram standarden som numera används bland annat inom flygtrafik, inom sjöradio och inom NATO (och därför ibland benämns NATO-standarden).

SverigeRedigera

 
På locket till Fälttelefonapparat m/37 syns det gamla svenska bokstaveringsalfabetet med Harald, Übel och sjua.

I Sverige används civilt mansnamn. Det svenska bokstaveringsalfabetet som redovisas nedan härstammar från 1891. Listan dök upp i telefonkatalogen år 1902, reviderades 1930 och har sedan dess inte ändrats utom 1960 då Harald byttes till Helge, etta till ett och sjua till sju. Anledningen till bytet belyses i avsnittet förväxlingsrisker nedan. I Västsverige förekom ända inpå 1940-talet en lista med både mans- och kvinnonamn. I Sverige användes också inpå 1930-talet ett särskilt namnalfabet med kvinnonamn för att förtydliga siffror.

Svenska Försvarsmakten blev 2006 ålagd att övergå till ICAO-standarden, som används inom Nato, men har dock återgått till det svenska signaleringsalfabetet igen. Svensk lag infördes om att alla myndigheter ska använda det svenska språket, även Försvarsmakten.[källa behövs]

Före andra världskriget använde den svenska marinen ett eget bokstaveringsalfabet med enstaviga ord.

BokstäverRedigera

Bokstav Sverige[1][2][3] ITU, ICAO och NATO Brittisk A Telecom B Morsekod N.Y. Police Franska Tyska Äldre trådlös telegrafering
Betonad stavelse i fetstil
A Adam Alfa Amsterdam Alfred        Adam Anatole Anton Amsterdam
B Bertil Bravo Baltimore Benjamin            Boy Berthe Berta Baltimore
C Cesar[4] Charlie Casablanca Charles              Charlie Célestin Cäsar Canada
Ch                  Charlotte
D David Delta Denmark David          David Désiré Dora Danmark
E Erik Echo Edison Edward    Edward Eugène Emil Eddiston
É              Émile
F Filip Foxtrot Florida Frederick            Frank François Friedrich Francisco
G Gustav Golf Gallipoli George            George Gaston Gustav Gibraltar
H Helge Hotel Havana Harry          Henry Henri Heinrich Hannover
I Ivar India Italia Isaac      Ida Irma Ida Italien
J Johan Juliet Jerusalem Jack                John Joseph Julius Jerusalem
K Kalle Kilo Kilogram King            King Kléber Kaufmann Kimberley
L Ludvig Lima Liverpool London            Lincoln Louis Ludwig Liverpool
M Martin Mike Madagascar Mary          Mary Marcel Martha Madagascar
N Niklas November New York Nellie        Nora Nicolas Nordpol Neuchatel
O Olle (flyg)[5]
Olof (försvaret)[6]
Oscar Oslo Oliver              Ocean Oscar Otto Ontario
P Petter Papa Paris Patrick              Peter Pierre Paula Portugal
Q Qvintus Quebec Quebec Queen                Queen Quintal Quelle Quebec
R Rudolf Romeo Roma Robert          Robert Raoul Richard Rivolo
S Sigurd Sierra Santiago Samuel        Sam Suzanne Samuel Santiago
Sch Schule
T Tore Tango Tripoli Tommy      Tom Thérèse Theodor Tokyo
U Urban Uniform Uppsala Uncle          Union Ursule Ulrich
Ü Übel Uniform Echo              Übermut
V Viktor Victor Valencia Victor            Victor Victor Viktor Viktoria
W Wilhelm Whiskey Washington William            William William Wilhelm Washington
X Xerxes
"kryss"[källa behövs]
X-ray Xantippe Xray              X-ray Xavier Xanthippe Xantippa
Y Yngve Yankee Yokohama Yellow                Young Yvonne Ypsilon Yokohama
Z Zäta Zulu Zürich Zebra              Zebra Zoé Zeppelin Zululand
Å Åke Alfa Alfa (AA) Amsterdam with circle                 
Ä Ärlig Alfa Echo (AE) Amsterdam with Umlaut              Ärger
Ö Östen Oscar Echo (OE) Oslo with Umlaut                Ökonom

SiffrorRedigera

ICAO har två listor för siffrorna, varav den ena används vid svåra trafikförhållanden.

Siffra Svenska Svenska
t.o.m. 1930
ICAO Vid svåra
trafikförhållanden
Morsekod
0 Nolla Julia zero Nadazero (NA-DA-ZE-RO)                     
1 Ett Anna one Unaone (O-NA-WANN)                   
2 Tvåa Beda too Bissotwo (BIS-SO-TOU)                 
3 Trea Cecilia tree Terrathree (TERR-AHH-TRI)               
4 Fyra Dora fower Kartefour (KAR-TE-FO-EUR)             
5 Femma Ebba fife Pantafive (PAN-TA-FAJV)           
6 Sexa Fina six Soxisix (SOK-SI-SIKS)             
7 Sju Greta seven Setteseven (SETT-TE-SEV'N)               
8 Åtta Hedvig ait Oktoeight (OCK-TO-EJT)                 
9 Nia Ida niner Novenine (NO-VE-NAJN)                   
Decimal-
komma
Komma   — Decimal                     
Punkt-
tecken
  — Stop                   

Uttalet av sifferorden vid svåra trafikförhållanden, skrivna med versaler, skall vara med lika tryck på alla stavelserna.

FörväxlingsriskerRedigera

  • Anledningen till att tidigare Harald byttes mot Helge var att Harald kunde misstolkas som Adam vid dåliga trafikförhållanden eller uttalat med vissa svenska dialekter. Systemfelet vid paret Harald/Adam är att bägge stavelserna i vardera ordet innehåller samma vokal A; vid dåliga trafikförhållanden är det i första hand konsonanterna som försvinner. Mottagaren uppfattar då bara A A, som kan tolkas som antingen Adam eller Harald. Paret Adam/Helge bygger på olika vokaler, varvid risken för feltolkning blivit betydligt reducerad. Det förekommer dock än idag att Harald "felaktigt" används vid bokstavering av H.
  • Filip har en alternativ stavning Philip vilket vid bokstavering ibland resulterar i den felaktiga tolkningen P istället för den rätta F. Det är ett personrelaterat fel som hänger samman med den miljö personen i fråga är mest van vid.
  • Talare med stockholmsdialekt säger Seta med ett "spetsigt" E istället för Zäta med ett så kallat brett Ä vilket lätt misstolkas som Cesar, särskilt som somliga talare ofta sväljer slutbokstaven. Mottagaren uppfattar då bara Cesa eller Seta (C och S uttalas lika och bägge orden bygger på samma vokalpar E A. Dessutom låter S ungefär likadant som T, om det överhuvudtaget kan urskiljas i bruset på en dålig förbindelse). Vidare är den klassiska stavningen Cæsar som antyder ett uttal med Ä-liknande ljud i första stavelsen snarare än ett E-ljud. Det är alltså en hel rad av oklarheter som var och en för sig kan ge upphov till förväxlingar, såväl i riktningen Z/C som C/Z. Risken för missförstånd är sålunda stor.
  • Tidigare bokstaverade man "Etta" (1) vilket ledde till förväxling med "Åtta" (8). Detta avhjälptes med ändringen från "Etta" till "Ett". En mindre självklar förväxling ligger i att "Fyra" misstolkades som "Sjua" och tvärt om. Icke desto mindre feltolkades i praktiken icke sällan detta par; möjligen kan dialektalt uttal ha bidragit till saken, särskilt om talare och lyssnare haft respektive modersmål inom skilda dialektområden. Detta avhjälptes genom att bokstaveringen "Sjua" ändrades till "Sju", som då skiljer sig mer från "Fyra".
  • På bl.a. skånska kan uttalen av Bertil och Martin bli lika varandra, om första vokalen i Bertil uttalas som ett A: "Bartil". Då bara första och sista konsonanterna skiljer mot "Martin" föreligger det en risk för missförstånd.
  • ICAO-listan har en svaghet i paret Delta och Hotel. Vid dåliga trafikförhållanden uppfattas bara DEL eller TEL, vilket ju mycket lätt förväxlas med varandra. Men i engelskan finns faktiskt ett alternativt uttal av Hotel med trycket på första stavelsen: HOU-tel. Om man tillåter sig den icke-reglementariska förändringen att ersätta uttalet Hou-TELL med HOU-tell minskar förväxlingsrisken.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Älvsborgs första insatskompani
  2. ^ Experimenterande Svenska Radioamatörer
  3. ^ ”Handbok Hemvärn”. Försvarsmakten. sid. 286. https://hemvarnet.se/UserFiles/Handboker%20information%20reglementen/handboker/hvh_2018.pdf. Läst 12 februari 2020. 
  4. ^ Bokstavering på NE.se[död länk] läst 2011-10-05)
  5. ^ ”Transportstyrelsens föreskrifter om radiotelefoni och fraseologi; Sida 10”. Transportstyrelsen. 25 mars 2019. https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202019_36.pdf. Läst 15 september 2020. 
  6. ^ ”Handbok samband telefonering 2016”. Försvarsmakten. https://hemvarnet.se/UserFiles/Handboker%20information%20reglementen/Handbok_Samband_telefonering_201.pdf. Läst 5 november 2020. 

Tryckta källorRedigera

  • Palmér, Bertil, 35 olika sätt att bokstavera på. TELE 3/82, s. 48.
  • Artikel 24 i Internationella Radioreglementet (1982)
  • Artikel 40 i Internationella Telefonreglementet (1982)

Externa länkarRedigera