Boggi
En boggi är ett underrede som är vridbart mot ett fordons kaross. Boggin har vanligen fyra hjul, som sprider fordonets last på fler axlar och minskar axeltrycket, ökar lastförmågan och förbättrar kurvtagningen. En drivboggi är en boggi där en eller flera av axlarna drivs av motorer. Motsatsen, en boggi som är försedd med axlar och hjul som bara rullar med, heter löpboggi. Och en boggi som sitter mellan två vagnar och delas av de två heter Jakobsboggi.
Spårburna fordonRedigera
Boggivagnar introducerades i USA redan på 1830-talet, till Europa kom de första 1876 och i Sverige infördes de omkring 1880 vid några skånska privatjärnvägar och 1888 av Statens Järnvägar.[1]
Lok, järnvägsvagnar och spårvagnar förses numera nästan alltid med en boggi i vardera änden. Det är vanligt att det förekommer tvåaxliga boggier under järnvägsvagnar, medan lok brukar förses med antingen två- eller treaxliga boggier. Kallas på amerikanska för truck. Det svenska ordet "truck" i spårvägssammanhang är en i vagnkorgen fast monterad tvåaxlig hjulupphängning.
Boggin har tre syften:
- Förbättra vagnens gångegenskaper och minska vibrationer.
- Vagnen kan bära mer last och göras längre.
- Minska slitaget på rälsen.
I persontåg med sammanbyggda vagnar kan en boggi – jakobsboggi (engelska: articulated railway truck) – vara gemensam för två vagnar t.ex. pendeltåget X60 eller lågbyggda godsvagnar med vridbara flak för lastbilar.
Boggin på ett spårburet fordon är vridbar i horisontalplanet så att den kan vrida sig i passage av kurvor. Förutom att dela upp lasten på flera hjul så är en boggi viktig för rälsfordons gångegenskaper. Hjulens rullbanor är nämligen koniska vilket gör dem självcentrerande. Om hjulaxeln rullar mot vänster på spåret så kommer det vänstra hjulet gå lite längre väg än det högra eftersom diametern ökar på det vänstra och minskar på det högra. Boggin får då en svag vridning åt höger och axeln styr åter mot mitten osv. Under rälsfordons gångegenskaper beskrivs detta mer ingående och hur passiv och aktiv radiell styrning i en boggi förbättrar komforten. Samtidigt gör denna konicitet att det kurvyttre hjulets diameter ökar och det inres minskar, vilket kompenserar för att den kurvyttre rälen är längre än den inre – minskat slitage.
LastbilarRedigera
Lastbilar byggs ofta med boggiaxlar, särskilt då de skall användas för tunga transporter. Boggi är två axlar vilka har ett centrumavstånd mindre än 2 meter. I de fall en lastbil byggs med tre axlar, och avståndet mellan första och tredje axeln understiger fem meter räknas detta inte som boggi, utan som en "trippelaxel". Om drift förekommer på mer än en av axlarna, kallas konstruktionerna ofta tandem respektive tridem.
En lastbilsboggi är inte vridbar som den för rälsfordon vilket orsakar visst däckslitage. För att eliminera detta är numera ibland den ena axelns hjul vridbara, så att de med framhjulens vridning ger en utsvängning som följer svängningsradien.
BussarRedigera
Även bussar kan vara försedda med boggi. Bussar med boggi finns i både normallängd (12 meter) samt längre. De långa kan vara upp till 15 meter långa i jämförelse med ledbussarnas 17-21 meter. Fördelen är att bussen i vissa fall har lika många sittplatser som ledbussar. Priset för en lång boggibuss är lägre än för ledbussen med samma antal sittplatser. Nackdelar är bland annat att det ryms färre stående personer än i ledbussar (kritiskt vid högtrafik) samt att bakdelen på bussen styr ut längre än hos ledbussen (kritiskt i trånga stadskärnor).
SnöskoterRedigera
För snöskotrar används termen boggi för den fjädrande delen som spänner ut drivmattan. För snöskoter finns två typer av boggi: hjulboggi och glidboggi.
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 Arkiverad 5 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
