Bloudkova Velikanka, officiellt: Velika Rožman/Bloudkova skakalnica (Rožman/Bloudeks stora backe), tidigare kallad Velikanka (Stora backen), är en hoppbacke i Planica i Slovenien. Den var världens första skidflygningsbacke. Backen har K-punkt 120 meter och backstorlek (Hill Size) 130 meter. Backen är uppkallad efter konstruktörerna Stane Rožman och Stanko Bloudek.

Bloudkova Velikanka
Franc Pribošek in 1936 at Planica.jpg
Franc Pribošek hoppar i Velikanka 1936.
PlaceringPlanica Slovenien Slovenien
TypHoppbacke
ÄgareŠD Planica
KonstruktörStane Rožman och Stanko Bloudek
PlanstorlekK130/HS140
Datum
Invigd1931
Stängd1998
Birger Ruud från Norge satte första världsrekordet (92 meter) i Velikanka 1934.

HistoriaRedigera

Konstruktören Stanko Bloudek började 1931 planlägga världens största hoppbacke. Efter tre år med byggarbeten restes backen och invigdes 23 mars 1934. Birger Ruud från Norge hoppade 92 meter under invigningstävlingen, vilket var nytt världsrekord. De närmaste åren blev nästan alla världsrekord satta i Velikanka. Sepp Bradl från Österrike hoppade som första backhoppare i världen över 100 meter i backen då han hoppade 101 meter 15 mars 1936. 1941 förbättrades världsrekordet till 118 meter, satt av Rudi Gering (etnisk tjeck, men tävlade för Tyskland efter annekteringen av Sudetenland). Efter andra världskriget renoverades och ombyggdes backen under ledning av Stanko Bloudek och användes i skidflygningsveckor 1947 och 1948. Det sattes dock bara ett nytt världsrekord i Velikanka efter andra världskriget. Fritz Tschannen från Schweiz hoppade 120,0 meter under skidflygningsveckan 1948.

Under 1950-talet fick Velikanka konkurrens från bland annat Heini Klopfer-backen i Oberstdorf i dåvarande Västtyskland. Senare tillkom också skidflygningsbacken Kulm i Bad Mitterndorf i Österrike ock även Vikersundbacken i Norge. Velikanka kunde inte ombyggas och göras större där den låg. Av den orsaken byggdes en ny backe i Planica. Backen konstruerades av bröderna Janez och Lado Gorišek och öppnades 1969. Den nya, större skidflygningsbacken övertog namnet Velikanka (numera Letalnica bratov Gorišek, oftast kallad bara Letalnica) och den gamla backen omdöptes till Bloudkova Velikanka (Bloudeks stora backe). Bloudkova Velikanka användes sedan som stor backe och bland annat världscuptävlingar arrangerades i backen mellan 1980 och 1998. Sedan stängdes backen och 2001 rasade tornet samman. En normalbacke, (Normalna Bloudkova skakalnica eller Skakalnica Stano Pelan) med K-punkt 90 meter låg vid sidan om Bloudkova Velikanka, men är också stängd och demonterad.

Planica konkurrerar om att få arrangera Skid-VM 1917. Planer finns att renovera backarna i Planica och bygga en längdåkningsarena i anknytning till backarna. Planica Nordic Center är tänkt som arena om Planica tilldelas Skid-VM 2017.

BackrekordRedigera

Första backrekordet i Velikanka sattes 4 februari 1934 av Franc Palme då han hoppade 55 meter under invigningen av backen. Tävlingen gällde som jugoslaviskt mästerskap. Sista världsrekordet i backen sattes av Noriaki Kasai från Japan under världscupdeltävlingen 22 mars 1998. Han hoppade då 147,5 meter.

Världsrekord i VelikankaRedigera

Datum Namn Längd
25 mars 1934   Birger Ruud   92 m  
1935   Reidar Andersen   93 m  
1935   Stanisław Marusarz   95 m  
1935   Reidar Andersen   98 m  
1935   Reidar Andersen   99 m  
15 mars 1936   Sepp Bradl 101 m  
1938   Sepp Bradl 107 m  
1941   Rudi Gering 108 m  
1941   Rudi Gering 118 m  
1948   Fritz Tschannen 120 m  

Viktiga tävlingarRedigera

Datum Vinnare Andra plats Tredje plat Tävling
22 mars 1980   Hubert Neuper, Österrike   Armin Kogler, Österrike   Hans Millonig, Österrike Världscup
22 mars 1981   Dag Holmen-Jensen, Norge   Armin Kogler, Österrike   Alfred Groyer, Österrike Världscup
28 mars 1982   Ole Bremseth, Norge   Hubert Neuper, Österrike   Massimo Rigoni, Italien Världscup
27 mars 1983   Primož Ulaga, Jugoslavien   Horst Bulau, Kanada   Richard Schallert, Österrike Världscup
25 mars 1984   Pavel Ploc, Tjeckoslovakien   Vegard Opaas, Norge   Piotr Fijas, Polen Världscup
23 mars 1986   Ernst Vettori, Österrike   Andreas Felder, Österrike   Matti Nykänen, Finland Världscup
27 mars 1988   Primož Ulaga, Jugoslavien   Rajko Lotrič, Jugoslavien   Didier Mollard, Frankrike Världscup
26 mars 1989   Jens Weissflog, Östtyskland   Kent Johanssen, Norge   Andreas Felder, Österrike Världscup
24 mars 1990   Roberto Cecon, Italien   Ari-Pekka Nikkola, Finland   Jens Weissflog, Östtyskland Världscup
25 mars 1990   Ari-Pekka Nikkola, Finland   Dieter Thoma, Västtyskland   Primož Ulaga, Jugoslavien Världscup
28 mars 1992   Österrike
Andreas Felder
Martin Höllwarth
Werner Rathmayr
Heinz Kuttin
  Tyskland
Christof Duffner
Andreas Scherer
Ralph Gebstedt
Jens Weissflog
  Finland
Ari-Pekka Nikkola
Toni Nieminen
Raimo Ylipulli
Risto Laakkonen
Världscup, lag
29 mars 1992   Andreas Felder, Österrike   Heinz Kuttin, Österrike   Toni Nieminen, Finland Världscup
27 mars 1993   Japan
Masahiko Harada
Noriaki Kasai
Takanobu Okabe
Naoki Yasuzaki
  Norge
Roar Ljøkelsøy
Bjørn Myrbakken
Helge Brendryen
Espen Bredesen
  Slovenien
Robert Meglič
Matjaž Zupan
Urban Franc
Samo Gostiša
Världscup, lag
28 mars 1993   Espen Bredesen, Norge   Andreas Goldberger, Österrike   Christof Duffner, Tyskland Världscup
12 december 1993   Jens Weissflog, Tyskland   Andreas Goldberger, Österrike   Espen Bredesen, Norge Världscup
9 december 1995   Finland
Jani Soininen
Mika Laitinen
Ari-Pekka Nikkola
Janne Ahonen
  Japan
Jin’ya Nishikata
Kenji Suda
Hiroya Saitō
Masahiko Harada
  Norge
Espen Bredesen
Eirik Halvorsen
Roar Ljøkelsøy
Lasse Ottesen
Världscup, lag
10 december 1995   Mika Laitinen, Finland   Roar Ljøkelsøy, Norge   Janne Ahonen, Finland Världscup
21 mars 1998   Kazuyoshi Funaki, Japan   Primož Peterka, Slovenien   Hiroya Saitō, Japan Världscup
22 mars 1998   Noriaki Kasai, Japan   Hiroya Saitō, Japan   Martin Höllwarth, Österrike Världscup

KällorRedigera