Horst Bulau, född 14 augusti 1962 i stadsdelen Gloucester i Ottawa, Ontario, Kanada, är en kanadensisk tidigare backhoppare som tävlade internationellt åren 1979-1992. Vid slutet av karriären hade han vunnit 13 världscupdeltävlingar, vilket då var mer än någon annan kanadensisk skidåkare. Han representerade Ottawa Ski Club.

Karriär

redigera

Horst Bulau startade sin internationella backhoppningskarriär i junior-VM 1979 på hemmaplan i Mt. St. Anne. Där blev han juniorvärldsmästare i den individuella tävlingen i normalbacken (K80) 15 februari 1979. Han blev förste kanadensiske juniorvärldsmästaren i nordisk skidsport.

Senare samma år debuterade Bulau i nystartade världscupen under tysk-österrikiska backhopparveckan (som ingick i världscupen) i Oberstdorf i Västtyskland 30 december 1979. Han blev nummer 67 i den första världscupdeltävlingen. Bulau var bland de tio bästa i en världscuptävling i stora backen i Lahtis i Finland 9 mars 1980. Han blev nummer 5 i en tävling som vanns av landsmannen Steve Collins. Under nyårstävlingen i backhopparveckan i Garmisch-Partenkirchen 1 januari 1981 vann Bulau sin första delseger i världscupen. Tillsammans vann han 13 delsegrar i världscupen, den sista på hemmaplan i Thunder Bay 10 december 1983. Han hamnade bland de tre bästa i 29 världscupdeltävlingar, och ofta bland de tio främsta. Bulau tävlade 10 säsonger i världscupen. Hans bästa sammanlagda resultat kom säsongen 1982/1983 då han blev nummer två totalt, bara slagen av Matti Nykänen från Finland. Säsongerna 1980/1981 och 1981/1982 blev han nummer tre sammanlagt i världscupen. I backhopparveckan blev han som bäst nummer tre sammanlagt, säsongen 1982/1983, bak segrande Matti Nykänen och Jens Weissflog från Östtyskland.

Horst Bulau blev fyrfaldig olympier. Han tävalde i olympiska vinterspelen 1980 i Lake Placid i USA. Där slutade han på en 41:a plats i normalbacken och en 29:e plats i stora backen i Intervale Ski Jump Complex. Under olympiska spelen 1984, i Sarajevo i dåvarande Jugoslavien, blev Bulau nummer 38 i normalbacken och nummer tio i stora backen, 10,6 poäng från prispallen. I olympiska spelen 1988 på hemmaplan i Calgary, blev han nummer 44 i normalbacken och nummer 7 i stora backen, 10,1 poäng från en bronsmedalj. I lagtävlingen blev Bulau blev nummer 9 tillsammans med det kanadensiska laget. Olympiska spelen 1992 arrangerades i Albertville i Frankrike. Där blev han nummer 42 i normalbacken och 52 i stora backen. I lagtävlingen blev Kanada nummer 14 och sist med Bulau i laget.

Bulau startade i skidflygnings-VM 1981 i Heini Klopfer-backen i Oberstdorf. Där blev han nummer fem. Han var 99,0 poäng efter segrande finländaren Jari Puikkonen och 66,0 poäng från prispallen.

I Skid-VM 1982 i Oslo i Norge blev Bulau nummer 6 i normalbacken (Midtstubakken) och nummer 10 i stora backen (Holmenkollbakken). I lagtävlingen blev Bulau och Kanada nummer 5. I Skid-VM 1985 i Seefeld in Tirol i Österrike misslyckades Bulau och slutatde på en 23:e plats i normalbacken och en 29:e plats i stora backen. Under Skid-VM 1987 i Oberstdorf blev han nummer 16 i normalbacken och nummer 25 i stora backen. Bulau tävlade sista gången i Skid-VM 1991 i Val di Fiemme i Italien. Här blev han nummer 13 i normalbacken och nummer 18 i stora backen.

Horst Bulau avslutade sin backhoppskarriär 1992.

Utmärkelser

redigera

Bulau har en lång rad utmärkelser.[1]

  • Säsongen 1978/1979 tilldelades han John Semmelink Memorial Award (utdelad av Canadian Amateur Ski Association till den skidåkare som, genom sportslighet, uppförande och prestation, bäst representerar Kanada i internationella tävlingar).
  • Sports Federation of Canada utsåg honom till "månadens idrottare" mars 1981, januari 1982 och mars 1983.
  • Säsongen 1982/1983 tilldelades han John Semmelink Memorial Award.
  • Bulau tilldelades Excellence Award 1982, 1983 och 1984.
  • 1983 fick han en Award of Excellence av provinsregeringen i Ontario.
  • Bulau valdes 1993 in i Canadian Olympic Hall of Fame.
  • Han valdes in i Canadian Ski Hall of Fame 1994
  • 1998 valdes han in i Ottawa Sports Hall of Fame.
  • Bulau utsågs två ganger även till Kanadas mest enastående skidåkare.

Världscupen

redigera

Vinster i världscupdeltävlingar

Säsong Datum Plats
1980-81 1 januari 1981   Garmisch-Partenkirchen, Västtyskland
17 mars 1981   Bærum, Norge
1981-82 15 januari 1982   Sapporo, Japan
23 januari 1982   Thunder Bay, Kanada
24 januari 1982   Thunder Bay, Kanada
1982-83 30 december 1982   Oberstdorf, Västtyskland
22 januari 1983   Thunder Bay, Kanada
26 januari 1983   Sankt Moritz, Schweiz
28 januari 1983   Gstaad, Schweiz
25 februari 1983   Falun, Sverige
4 mars 1983   Lahtis, Finland
6 mars 1983   Lahtis, Finland
1983-84 10 december 1983   Thunder Bay, Kanada

Källor

redigera

Externa länkar

redigera

Referenser

redigera