Öppna huvudmenyn

Birger Möller, född 19 juni 1934 i Göteborg,[1] är en svensk nationalekonom och politiker (folkpartist). Möller var åren 1971–73 ledamot av Sveriges riksdag.[2] Han har också varit FN-delegat och författat flera fackböcker inom i första hand nationalekonomi. 2015 utkom han med Ordglädje, en bok om bland annat palindromer och anagram.

Birger Möller

Mandatperiod
1971–1973
Valkrets Göteborgs stad

Född 19 juni 1934
Göteborg
Politiskt parti Folkpartiet
Yrke Nationalekonom

Innehåll

BiografiRedigera

BakgrundRedigera

Efter fil kand-examen i Göteborg 1956 följde vidare studier i Storbritannien (St. Andrews), USA (Princeton), Frankrike (Sorbonne) – ett år på vardera stället – samt vistelser i Sri Lanka och andra utvecklingsländer. Fil lic-examen togs 1961, varefter Birger Möller under 1960-talet verkade som lektor i nationalekonomi vid Umeå universitet. Därefter – 1969–99 – innehade han motsvarande tjänst vid Handelshögskolan i Göteborg.[1]

Politisk karriärRedigera

Den politiska karriären har skett inom folkpartiet, där han var verksam 1954–84. Åren 1958–59 satt Birger Möller som förbundsordförande i Sveriges liberala studentförbund, och därutöver var han i två perioder ledamot av FPU:s förbundsstyrelse – 1957–58 samt 1960–61. Han satt sedan med i folkpartiets centrala partistyrelse 1967–81.[1]

Birger Möller var 1971–73 riksdagsledamot för folkpartiet (invald i och med riksdagsvalet i september 1970) och blev ordinarie ledamot i finansutskottet. Möller var ledamot av Vapenfriutredningen 1973–77 samt av den statliga Jämställdhetskommittén 1978–79.[1] Båda uppdragen skapade rejäl debatt, bland annat angående Möllers vapenfrireservation. Även tidigare var Möller aktiv inom området jämställdhet, och bland annat annat lade han 1971 som riksdagsman fram motionen om en ny och jämlik namnlag. Denna (där kvinnor inte automatiskt måste anta sin makes efternamn och män kan anta sin makas efternamn) blev 12 år senare svensk lag.[3]

Möller var FN-delegat hösten 1973 samt våren 1974 vid den extra generalförsamlingen om Ny ekonomisk världsordning. 1979 satt han som delegat vid FN:s konferens om vetenskap och teknik för utveckling (UNCSTED) i Wien. Han var ordförande i styrelsen för statliga IMPOD (Importkontoret för u-landsprodukter) åren 1979–82 och ledamot av SIDAs styrelse 1979-83.[1]

FörfattarskapRedigera

Efter politiken har han bland annat verkat som föredragshållare om EU. Orsaken är hans bok Vad är EU… och vad kan det bli?, som kom 2005 och fick en omarbetad andra upplaga två år senare. 2013 trycktes en tredje utgåva och 2014 en pocketversion.[4] Den nya upplagan (där fem nya kapitel lagts till) av det här "standardverket"[5] har beskrivits som en "gedigen grundbok i EU-kunskap", med en pedagogiskt tydlig framställning.[6] Författaren och hans bok har tidigare omnämnts med orden: "Han propagerar inte för EU, han är inte heller kritisk till EU, han bara berättar" (Inga-Lena Fischer, Blekinge Läns Tidning[7]).

2015 publicerade Birger Möller en bok i en helt annat genre. Boken Ordglädje handlar bland annat om palindromer (ett personligt intresse sedan gammalt[8]) och anagram och beskrevs i recensioner som en smart bok[9] med många inspirerande exempel.[10] Ordglädje sålde under hösten slut[11] och kom våren 2016 i en andra upplaga.

ÖvrigtRedigera

Parallellt med sina politiska uppdrag har Möller även varit aktiv i Föreningen Norden. Han satt åren 1966–80 som ledamot i föreningens Göteborgsavdelning.[1]

BibliografiRedigera

  • 1961 – Svensk aktiemarknad, 1962 Libris 733833
  • 1965 – U-länder i omvälvning, 1969 Libris 465280
  • 1972 – Sysselsättningsplanering på Ceylon
  • 1973 – Sveriges ekonomi och din egen (Folk och Samhälle) Libris 1568382
  • 1987 – Småsparande och den informella sektorn i Zimbabwe (OECD)
  • 2005 – Vad är EU… och vad kan det bli?, Santérus Libris 9799618
  • 2015 – Ordglädje : Palindrom, anagram och annan bokstavskonst. Dialogos Förlag. ISBN 9789175042855  (2:a uppl. 2016, Libris 19257911)


  • Ny ekonomisk världsordning?, i serien Världspolitikens Dagsfrågor 1976:7

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] Beijbom 2009, sid. 44
  2. ^ "Folkpartister från Göteborg i riksdagen 1935". Folkpartiet.se. Läst 20 maj 2013.
  3. ^ Beijbom 2009, sid. 30
  4. ^ "Birger Möller". Bokrecension.se. Läst 20 maj 2013.
  5. ^ Hermansson, Mikael (2014-04-30): "Inget knapptryckarkompani". bt.se. Läst 1 augusti 2015.
  6. ^ Jarlén, Leif (23 maj 2013). ”Recension: Birger Möller: Vad är EU och vad kan det bli? Allt du behöver veta om EU. Tredje omarbetade och uppdaterade upplagan. Santérus 2013”. fls.nu. Arkiverad från originalet den 3 juli 2013. https://archive.is/20130703160221/http://www.fls.nu/2013/05/recension-birger-moller-vad-ar-eu-och-vad-kan-det-bli-allt-du-behover-veta-om-eu-tredje-omarbetade-och-uppdaterade-upplagan-santerus-2013/. Läst 1 juni 2013. 
  7. ^ Bokrecension.se. Läst 1 juni 2013.
  8. ^ Beijbom 2009, sid. 42f
  9. ^ ”2015 års bästa (och värsta) vitsar och historier”. Göteborgs-posten. 31 december 2015. Arkiverad från originalet den 27 februari 2016. https://archive.is/20160227045222/https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2942426-2015-ars-basta-och-varsta-vitsar-och-historier. Läst 23 februari 2016. 
  10. ^ Strömquist, Siv (2016-02-23): "Lek med språket – upptäck palindromer och anagram!". nyfikengra.se. Läst 23 februari 2016.
  11. ^ "Ordglädje : Palindrom, anagram och annan bokstavskonst". litteraturmagazinet.se. Läst 23 februari 2016.

Tryckta källorRedigera

  • Patrick Krassén & Erik List: "60 år av radikalism. Liberala Studentförbundets historia 1947–2007" (2007).
  • Beijbom, Karl; Möller Birger (2009). Sanningen ska fram även om den är angenäm: om politiken, vännerna, EU och mycket annat : Birger Möller intervjuad av Karl Beijbom inför 75-årsdagen. Göteborg: Intellecta Infolog. Libris 11567370. ISBN 9789163347832 

Vidare läsningRedigera

  • Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie. 26. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. 1996. Libris 3684061 , "Soltorpet" av Birger Möller.
Företrädare:
Torild Lindgren
Ordförande i Sveriges liberala studentförbund
1958–1959
Efterträdare:
Ernst Klein
Företrädare:
Torsten Samuelsson
Ordförande i statliga IMPOD (Importkontoret för u-landsprodukter)
1979–1982
Efterträdare:
Lennart Masreliez
Företrädare:
David Wirmark
Ledamot, fp-nominerad, SIDA:s styrelse
1979–1983
Efterträdare:
Jan-Erik Wikström