Bengt Selander

svensk överste och fördelningschef

Nils Einar Bengt Haqvin Selander, född den 13 september 1923 i Skeppsholms församling i Stockholms stad,[1] död 30 november 2017,[2][3] var en svensk militär.

Bengt Selander
Överste Tegmo, general Rapp, överstelöjtnant Selander år 1968 MILIF.003467 (crop).jpg
Överstelöjtnant Selander år 1968.
Information
Född13 september 1923
Skeppsholms församling i Stockholms stad, Sverige
Död30 november 2017 (94 år)
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1947–1983
GradÖverste av första graden

BiografiRedigera

Selander avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1947 och utnämndes samma år till fänrik vid Livregementets husarer. Han blev löjtnant vid Livgardesskvadronen 1953 och befordrades 1960 till ryttmästare[4] vid Livgardesskvadronen. År 1957 tjänstgjorde han i FN-insats i Korea.[5] Han utnämndes till kapten i Generalstabskåren 1964, var detaljchef vid Försvarsstaben 1964–1966, befordrades till major 1965 och var adjutant hos överbefälhavaren 1966–1969. År 1968 befordrades han till överstelöjtnant och 1969–1972 tjänstgjorde han vid Hallands regemente. Han befordrades 1972 till överste och var överadjutant hos Hans Majestät Konungen 1972–1974, samma år var han även chef för Arméns kompaniofficersskola (AKS). Under år 1974 var han sekundchef vid Svea livgarde, varpå han 1975–1980 var regementschef där. Åren 1976–1979 var han även chef för Östra arméfördelningen. Han befordrades 1980 till överste av första graden och var försvarsattaché vid ambassaderna i Paris, Bryssel och Rom 1980–1983. Från 1983 var han militär rådgivare till Hägglund & Söner. Han var generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen 1988–1992.[4]

Bengt Selander invaldes 1992 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[4]

BibliografiRedigera

  • Kungl. Svea livgardes historia. 5: 1719–1976 (redaktör; Stiftelsen för Svea livgardes historia, Stockholm 1976).
  • Kungl. Svea livgardes historia. 6: Biografiska uppgifter om regementsofficerskåren 1903–1981 (redaktör; Stiftelsen för Svea livgardes historia, Stockholm 1983).
  • ”Svensk krigsskola i Frankrike”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 1/1994, s. H:41–56.

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, version 1.04 (Sveriges Släktforskarförbund 2002).
  2. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 9 december 2017, s. 53.
  3. ^ Dödsruna i Svenska Dagbladet, 15 december 2017, s. 50.
  4. ^ [a b c] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 205. ISBN 91-630-4181-2 .
  5. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 190. ISBN 91-87184-74-5 .