Öppna huvudmenyn

BiografiRedigera

Esping, som tycks ha kommit från det lägre borgerskapet, bodde inneboende hos dansmästaren vid Lunds universitet Johan Henrik Kröger.[4] När Kröger fick tjänstledigt 1798 var det också Esping som kom att vikariera för honom.[2] År 1809 tog Kröger slutgiltigt avsked från dansmästareposten, och Esping utnämndes till ordinarie dansmästare.[2]

Där Johan Henrik Kröger tycks ha levt ett fattigt liv som dansmästare var Bengt Esping mer välbärgad, och han ägde både finkläder, möbler, musikinstrument och silverföremål, samt diverse dansutrustning, däribland en "dansklämma".[5][6] Nils Lovén beskriver, under signaturen Nicolovius, i Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade: barndomsminnen hur Esping använde denna för att ge den blivande docenten i romersk vältalighet och poesi Martin Lauréns "mun ett drag av ett återhållet aj, som aldrig se’n försvann, och åt hans tår en så bestämd utåtpekande ställning, att den vinkel hans fötter danade mot varandra under hela hans återstående vandring genom livet, såväl i menuetten i danssalongen, som i promenaden på stengatan, aldrig — jag vågar nästan säga det — på ett hårsmån förändrades från den, som Esping givit dem i fotskruven".[7] Att även Lovén tagit danslektioner för Esping avslöjas i dikten "Malmö", där det sägs:

Och åren växla, med dem växlar scenen
Jag växte upp, fullvuxen snart och lång;
Jag ren hos Esping hade inlärt benen
Till vals, chassé och pas de rigodon.[8]
– Nicolovius

Bengt Esping gifte sig 1813 i Bosjökloster med Wilhelmina Elisabeth Claësson (året anges i vissa källor felaktigt som 1816[5]),[1][6][9] men avled fyra år senare, den 10 november 1817, av "tärande sjukdom".[2][3][5]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Landsarkivet i Lund, Husförhörslängd för Lunds domkyrkoförsamling, Vårfru rote 1813-1815, A I:3, uppslag 118.
  2. ^ [a b c d e] Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868, s. 432.
  3. ^ [a b] Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds domkyrkoförsamling 1800-1843, F I:3.
  4. ^ Eva Helen Ulvros, "Dansmästarna vid universiteten i Uppsala och Lund : Ett nytt bildningsideal formas", ss. 73f. RIG - Kulturhistorisk tidskrift, 87(2), 2004, ss. 65-80.
  5. ^ [a b c] Eva Helen Ulvros, "Dansmästarna vid universiteten i Uppsala och Lund : Ett nytt bildningsideal formas", s. 73. RIG - Kulturhistorisk tidskrift, 87(2), 2004, ss. 65-80.
  6. ^ [a b] Eva Helen Ulvros, Dansens historia : Dans och lek i Sverige. Lund: Historiska media, 2004.
  7. ^ Nils Lovén, Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade: barndomsminnen. Dalby: Carl-Gustaf Werner, 2005, ss. 173, 184.
  8. ^ Nils Lovén, Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade: barndomsminnen. Dalby: Carl-Gustaf Werner, 2005, s. 179.
  9. ^ Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopböcker för Bosjöklosters församling 1807-1835, C I:3, s. 33.

Tryckta källorRedigera

  • Nils Lovén, Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade: barndomsminnen. Dalby: Carl-Gustaf Werner, 2005 (Länk)
  • Eva Helen Ulvros, Dansens historia : Dans och lek i Sverige. Lund: Historiska media, 2004 (Länk)
  • Eva Helen Ulvros, "Dansmästarna vid universiteten i Uppsala och Lund : Ett nytt bildningsideal formas". RIG - Kulturhistorisk tidskrift, 87(2), 2004, ss. 65-80 (Länk)
  • Martin Weibull & Elof Tegnér, Lunds universitets historia 1668-1868, band 2. Lund: C.W.K. Gleerups förlag, 1868 (Länk)

Otryckta källorRedigera

  • Landsarkivet i Lund, Död- och begravningsbok för Lunds domkyrkoförsamling 1800-1843, F I:3 (Aktuellt uppslag)
  • Landsarkivet i Lund, Födelse- och dopbok för Bosjöklosters församling 1807-1835, C I:3 (33)
  • Landsarkivet i Lund, Husförhörslängd för Lunds domkyrkoförsamling, Vårfru rote 1813-1815, A I:3 (118)
Företrädare:
Johan Henrik Kröger
Dansmästare vid Lunds universitet
1809-1817
Efterträdare:
Johan Magnus Lang