Barockens måleri

Caravaggio – ”Judit halshugger Holofernes” (cirka 1598)

Den romerska målarskolan redigera

Från Rom utgick under det begynnande 1600-talet med Annibale Carracci och Caravaggio de avgörande impulserna för måleriets utveckling i det övriga Europa. Michelangelo Merisi, kallad Caravaggio (1573-1610) efter sin födelseort, stammade från Lombardiet och fick sin utbildning i Neapel. Omkring 1590 kom han till Rom, där han skulle komma att tillbringa en stor del av sitt liv och skapa sina viktigaste arbeten. Caravaggio var en innovatör genom sin revolutionära hantering av bildinnehållet. Han införde det profana i framställningen av helgonliv, använde en krass realism och drog sig inte heller för att återge det som ansågs vara motbjudande. Hans hjältar är inga förskönade gestalter, utan är ofta gamla och har ibland även smutsiga fötter. I hans målningar härskar ofta ett djupt dunkel, ur vilket figurer och föremål framhävs i ett starkt ljus. Caravaggio var således en föregångare beträffande chiaroscuro.

Konstnärer (urval) redigera

Italien redigera

Spanien redigera

Nederländerna redigera

Flandern redigera

Frankrike redigera

Tyskland redigera

Portugal redigera

Vidare läsning redigera

  • Voss, Hermann, Baroque painting in Rome. 2 vol. San Francisco, California: Alan Wofsy Fine Arts 1997.