Nicolas Poussin, född i juni 1594 i Les Andelys i Eure i Normandie, död 19 november 1665 i Rom, var en fransk målare.

Nicolas Poussin
Nicolas Poussin 079.jpg
Föddjuni 1594[1]
Les AndelysFrankrike
Död19 november 1665[2][3][4]
Rom[5]
BegravdSan Lorenzo in Lucina[6]
MedborgarskapFrankrike[7]
SysselsättningMålare[8][9]
BefattningPremier peintre du Roi (1641–1665)
Noterbara verkEt in Arcadia ego och Poetens inspiration
NamnteckningPoussin autograph.png
Redigera Wikidata
Poussins Självporträtt (1650), Louvren
Poussins Et in Arcadia ego (1637-1639), Louvren

BiografiRedigera

År 1612 begav sig Poussin till Paris, där han hos Georges Lallemant och Ferdinand Elle fortsatte sin utbildning som hade inletts i Rouen hos Quentin Varin. Efter en vistelse i Venedig reste Poussin 1624 till Rom genom förmedling av diktaren och vännen Cavaliere Marino, vars Adinis han illustrerat. Där gynnades han av bland andra kardinalen Francesco Barberini. År 1640 återvände han till Paris, där han utnämndes till kunglig målare, men på grund av de intriger han där utsattes för lämnade han redan 1642 åter Paris och bosatte sig på nytt i Rom.[10] Han dog 1665 i Rom och är begraven i San Lorenzo in Lucina.

Poussin anses vara grundaren av den franska klassicismen. Han hävdade, att färgen endast hade ett dekorativt värde i en målning och var av mindre betydelse än de mer formella beståndsdelarna teckning och komposition, vilka tillfredsställer intellektet istället för känslan. Denna hållning kom senare att kallas för poussinism. Från att i sina tidiga målningar ha skapat brokiga målningar blir hans senare målningar utifrån venetianskt inflytande präglade av ett valörrikt ljusdunkel.[11] Utifrån den antika konsten och den italienska renässansen utförde Poussin religiösa och mytologiska historiebilder, porträtt och landskap som alltid fogas in i en sträng ordningsprincip som strävar efter högsta fulländning.

Et in Arcadia egoRedigera

Herdarna i klassisk hållning står vid en sarkofag och tyder inskriften Et in Arcadia ego (Även jag är i Arkadien), d.v.s. även döden är närvarande i denna stilla och harmoniska herdeidyll. Dessa lapidariska ords klassiska koncentration och behärskning framhäver liknande egenskaper hos målningen och ger ett fulländat uttryck för hans melankoli över glädjens flyktighet.

Det i milt morgonljus dränkta landskapet, vars horisont markeras av en massiv bergskedja som symboliserar beständighet, motsvarar Poussins klassicistiska ideal. Som ett av konstnärens främsta mästerverk har denna berömda ”förgänglighetens elegi” haft ett stort inflytande över landskapsmåleriet därefter.

Konstverk (i urval)Redigera

  • Bacchus-Apollo (1620–1625)
  • Germanicus död (1627)
  • Den helige Erasmus martyrium (1628)
  • Midas och Bacchus (1629–1630)
  • Pesten i Ashdod (1630)
  • Tillbedjan av guldkalven (1633–1634)
  • Sabinskornas bortrövande (1633–1634 och 1637–1638)
  • Et in Arcadia ego (1627 och 1638-1640)
  • Israeliterna samlar manna i öknen (1637-1639)
  • En dans till tidens musik (1638)
  • Gossen Moses upphittas (1638)
  • Gossen Moses trampar på Faraos krona (1645)
  • Landskap med Polyfemos (1648)
  • Självporträtt (1650)
  • Flykten till Egypten (1657–1658)

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Emmanuel Bénézit, Edmond-Henri Zeiger-Viallet & Jacques Busse, Dictionnaire critique et documentaire des peintres, sculpteurs, dessinateurs et graveurs de tous les temps et de tous les pays, 1911, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Benezit Dictionary of Artists, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit ID: B00145293, omnämnd som: Nicolas Poussin, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Nicolas-Poussintopic/Britannica-Online, omnämnd som: Nicolas Poussin, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ läs online, arts-graphiques.louvre.fr, läst: 18 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, www.academia.edu, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Web umenia, läs online, läst: 7 april 2018, (Källa från Wikidata)
  9. ^ Web umenia, läs online, läst: 7 april 2018, (Källa från Wikidata)
  10. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1146 
  11. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1147 

Externa länkarRedigera