Öppna huvudmenyn

Barnängsgatan

gata på östra Södermalm i Stockholm

Barnängsgatan är en gata på östra Södermalm i Stockholm. Den fick sitt nuvarande namn vid Namnrevisionen i Stockholm 1885. Gatan sträcker sig från Bondegatan i norr till Färgargårdstorget i söder.

Innehåll

HistorikRedigera

 
Barnängens ägor 1805.

Förleden Barnängen är en förenkling av Barnstuguängen och kommer från ett barnhospital som Danvikens Hospital planerade att låta uppföra på ängarna invid Hammarby sjös västra strand i slutet av 1500-talet. I hospitalets räkenskaper talas om "det nya hospitalet" och om "barnstugan vid Hammarby sjö". Man kan därför utgå ifrån att planerna förverkligades.[1]

Gatans föregångare var en enkel stig som sträckte sig i nord-sydlig riktning över Barnängens ägor på vilka sedan slutet av 1600-talet anlades flera industrier. År 1782 uppfördes den ännu bevarade Barnängens herrgård. En Barn Engs gata finns angivet på Petrus Tillaeus karta från 1733. Den hade dock en annan sträckning och motsvarar dagens Gaveliusgatan som är uppkallad efter handelsmannen Jacob Gavelius vilken 1691 startade Barnängens manufaktur.[1]

Gatans planeringRedigera

I samband med Lindhagenplanens förverkligande lades 1885 en rutnätsplan med rektangulära kvarter över Södermalms östra delar och gatan fick i stort sett sin nuvarande sträckning. Enligt namnberedningen ”… den närmast om Dufnäsgatan med denna jämnlöpande gata mellan Ringvägen och Hammarby Strand”.[1] Enligt ett regleringsförslag från 1930- och 1940-talen skulle Barnängsgatan förlängas västerut och kopplas samman med Götgatan. Så blev det dock inte och där gatan skulle ha gått finns idag bland annat Barnängs tvärgränd, Stora och Lilla Blecktornsparken, Hammarby IP och Tullgårdsparken.

BebyggelseRedigera

Östra sidanRedigera

Längs med gatans östra sida märks Barnängens herrgård med sina byggnader och park. Norr därom ligger röda tegelbyggnader för före detta Stockholms Bomullsspinneri- och Väfveri AB. Fabriksanläggningen, som ritades 1916–1917 av Cyrillus Johansson, bedömdes ha högt kulturhistoriskt värde och är q-märkt i detaljplanen.[2]

I nästa kvarter (Persikan 5) ligger SL:s buss- och vagngarage Söderdepån (även kallad Söderhallen) som ritades 1955 av arkitektkontoret Erik Vestergren & Cyril Marcus för Stockholms spårvägar. Sedan 1990 inryms Stockholms spårvägsmuseum i det tidigare bussgaraget. I samma lokal ligger sedan 2005 Stockholms leksaksmuseum. Stockholms stadsbyggnadskontor har upprättat ett detaljplaneförslag (S-Dp 2013-01783) som innebär att bussgaraget rivs och ersätts med sju nya bostadskvarter i 5–10 våningar och omkring 1 170 lägenheter.[3] Planförslaget godkändes efter ändringar i november 2016. Byggstart är planerad 2017.

Västra sidanRedigera

Fastigheten Riset 10 är ett bostadshus ritat 1949 av arkitekt Ernst Grönwall.[4] Bostadskomplexet är grönmärkt av Stockholms stadsmuseum, vilket betyder att "bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".

De övriga bostadshusen i Fikonet 5, 7 och 8 uppfördes i mitten av 1960-talet i ramen för miljonprogrammet med Höjer & Ljungqvist som arkitekt.[5]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 184. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1 
  2. ^ Byggnadsinventering för Barnängen 4 (1984).
  3. ^ Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för kv Persikan 5 mm i stadsdelen Södermalm, S-Dp 2013-01783.
  4. ^ Bygglovsritningar upprättade 1 augusti 1949 av arkitekt Ernst Grönwall.
  5. ^ Bygglovsritningar upprättade den 20 juni 1962 respektive 8 september 1964 av Höjer & Ljungqvist.

Externa länkarRedigera