Kalls socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Kalls distrikt.

Kalls socken
Socken
LandSverige
LandskapJämtland
KommunÅre kommun
Bildadmedeltiden
Area2 655 kvadratkilometer
Upphov tillKalls kommun
Kalls församling
MotsvararKalls distrikt
TingslagJämtlands västra domsagas tingslag ()
Undersåkers och Offerdals tingslag ()
Undersåkers tingslag (–)
Karta
Kalls sockens läge i Jämtlands län.
Kalls sockens läge i Jämtlands län.
Kalls sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater63°28′19″N 13°13′54″Ö / 63.47194444°N 13.23166667°Ö / 63.47194444; 13.23166667

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2540
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Kalls distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 2 655,00 kvadratkilometer, varav 2 225,15 land.[1] År 2000 fanns här 651 invånare.[2]

Administrativ historik

redigera

Kalls socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Kalls församling och för de borgerliga frågorna till Kalls landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Åre kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kall, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente.[3]

Geografi

redigera

Kalls socken ligger i Jämtlands fjällområde kring sjöar i Indalsälvens vattensystem som Kallsjön, Juvuln, Torrön samt Anjan. Socknen har strandbygder vid sjöarna och vattendragen och är i övrigt en fjällbygd med höjder som i Sösjöfjällen når 1 246 meter över havet och i Skäckerfjällen 1 230.[4][5][1]

Socknen genomkorsas av länsväg 336 (Järpen-Kalls kyrkby-Kallsedet-Åbo).

Kalls socken gränsar mot Verdals, Snåsa samt Lierne kommuner i Trøndelag fylke i Norge samt i sydväst mot Åre socken, i söder mot Undersåkers socken och i sydost respektive i öster mot Alsens socken och Offerdals socken.

Byar/orter

redigera
Ort Invånare Koordinater Övrig information Bild
Kall 95 (2005) 63°28′26″N 13°14′02″Ö / 63.47389°N 13.23389°Ö / 63.47389; 13.23389 Kall är en samlad administrativ beteckning för gårdarna Hårdlund, Mo, Nedgård, Prästbolet, Skogsbyn (Lilläng) och Västgård vid den nordvästra stranden av Kallsjön. Byns gamla kyrka härstammar från medeltiden. Den äldre kyrkan uppges ha varit en rektangulär salkyrka från 1300- eller 1400-talet som övergavs på 1860-talet när Kalls nya kyrka byggdes.[6] Förutom kyrkan fanns skola skolhem, affär, post och pensionat.
 
Kalls folkskola äldsta delen
Ort Byskylt vid väg Koordinater Övrig information Bild
Dessa orter är de som människor blivit kyrkoskrivna på sedan 1600-talet och som finns beskrivna i forskningsrapporten KALL 4 SEKEL. Andra geografiska benämningar bör samlas under annan rubrik såsom fäbodvallar etc. Åren 1996-2008 fotograferades minst en kvarstående byggnad i respektive by.
Anjehem
 
Dammen vid Anjehem
Back
 
Vägskylt
63°28′56″N 13°11′46″Ö / 63.48222°N 13.19611°Ö / 63.48222; 13.19611 Back/Backe/Backen är tre olika benämningar i kyrkoböckerna på byn vid den nordvästra stranden av den södra delena av Kallsjön. Grannbyar är Västgård och Grötom.
 
Back Edhsgården
Baksjönäset Numera benämnt Anjan Även kallat Kuckre
 
De sista fast boende





 
Byggdes innan det fanns vägförbindelse 1937






 
Annexet till Fjällstationen
Beljom
 
Vägskylt
63°40′06″N 13°03′02″Ö / 63.66833°N 13.05056°Ö / 63.66833; 13.05056 Även stavat Bäljom, är en gård/by vid Kallsjöns nordöstra strand. Grannby är Böle.
 
Beljom
Berge
 
Även Bergom
 
Berge gamla vägen mellan husen
Bergsjöedet
 
Vägskylt
63°42′08″N 13°18′05″Ö / 63.70222°N 13.30139°Ö / 63.70222; 13.30139 Bergsjöedet är en gård/by vid den östra delen av sjön Juvuln. Även benämnt Bergsjö avradsland i kyrkoböckerna.
 
Bergsjöedet bostadshus
Björkede i.u. 64°02′32″N 12°56′18″Ö / 64.04222°N 12.93833°Ö / 64.04222; 12.93833 Björkede är en gård/by vid Järvströmmen strax innan utloppet i sjön Holdern vid norska gränsen. I området finns flera fångstgropsystem.
 
Bron över till byn
Blåmyran
 
Blåmyran hus på rad
Bonäset
 
Vägskylt
63°24′40″N 13°21′56″Ö / 63.41111°N 13.36556°Ö / 63.41111; 13.36556 Hamnen vid Bonäset är en by vid Kallsjöns utflöde i Järpströmmen. Benämns nu Bonäshamn
 
Utvalda bostadshus i Bonäshamn
Botten
 
Vägskylt
 
Botten bostadshus
Brattorpet
Brattäggen
 
Byskylt vid väg 336
63°26′20″N 13°23′0″Ö / 63.43889°N 13.38333°Ö / 63.43889; 13.38333 Även Bratteggen är en by vid den östra stranden av Kallsjöns södra delar.
 
Bratteggen vy över hus
Bränna En gård vid infarten till Kolåsen. Nu fritidshus
Böle
 
Vägskylt
63°38′53″N 13°03′57″Ö / 63.64806°N 13.06583°Ö / 63.64806; 13.06583 Även stavat Böhle, är en by vid Kallsjöns nordöstra strand. Grannby är Beljom.
 
Böle fd skola
Digernäset i.u. 63°37′22″N 12°55′01″Ö / 63.62278°N 12.91694°Ö / 63.62278; 12.91694 Digernäset, även kallat Digernäs, är en by vid Kallsjöns västra strand.
 
Digernäset
Djupsjön i.u. 63°33′48″N 13°27′12″Ö / 63.56333°N 13.45333°Ö / 63.56333; 13.45333 Djupsjön är en by vid Djupsjöns norra strand, cirka 22 km norr om Järpen.
 
Djupsjön från tavla
Drygsundsviken
 
Edet Bränna Nuvarande Torröedet
 
Torröedet
Edevik
 
Edevik äldsta huset
Fäviken i.u. 63°26′07″N 13°17′32″Ö / 63.43528°N 13.29222°Ö / 63.43528; 13.29222 Fäviken även Feviken är en by vid Kallsjöns sydvästra strand, nära utloppet till Järpströmmen. 1994-2015 arrangerades här Fäviken Game Fair, en vildmarksmässa av brittisk modell som år 2007 lockade 30 000 besökare.
 
Fäviken efter renovering
Gerde
Granberg
 
Vägskylt
Även Granbergsfallet
 
Granberg
Grundsviken
 
Grundsviken
Gråsjön
 
Vägskylt
63°43′38″N 12°51′22″Ö / 63.72722°N 12.85611°Ö / 63.72722; 12.85611 Gråsjön är en numera övergiven fjällby vid sjön med samma namn. Sedan 1950-talet är byn övergiven och den är idag ett utflyktsmål. I närheten fanns ett skifferbrott och i byn finns bland annat tvåvåningsladugårdar med väggar uppförda i skiffer. På höjderna öster om sjön finns nyuppförda vindkraftverk.
 
Stenladugård
Gråvalen
 
Gråvalen bostadshus
Gråviken
 
Gråviken med sjön Anjan i bakgrunden
Grönås lappby Byn överförs till Kalls församling enl Kungl brev 1941-12-31
Grötom
 
63°29′56″N 13°10′04″Ö / 63.49889°N 13.16778°Ö / 63.49889; 13.16778 Grötom är en by vid södra Kallsjöns nordöstra strand. Namnet kommer från gryt som är ett äldre ord för sten. Det anses vara ett gammalt "hem-namn" där hem betyder samma sak som idag men med innebörden trakt. Ortens namn betyder alltså ungefär "Stenig trakt". Som andra namn av samma typ anses det härstamma från senast vikingatid. [7]
 
Grötom
Gåndalen 0 63°59′02″N 12°44′16″Ö / 63.98389°N 12.73778°Ö / 63.98389; 12.73778 Har skrivits som Gånelfen/Gånelven/Gånälven. Är en gammal övergiven gård/by vid sjön Torröns nordvästra strand, alldeles intill norska gränsen och älven Gaunan (Gånälven). Byn uppfördes av svenska nybyggare 1646.
Hamborg i.u. 63°39′25″N 12°53′01″Ö / 63.65694°N 12.88361°Ö / 63.65694; 12.88361 Hamborg, även stavat Hamburg, är en gård/by vid Kallsjöns nordvästra strand, nära Sundsströmmens utlopp till sjön.
 
Hamborg äldre hus
Harrå Kvarn Härrå vid åns utlopp i Kallsjön
Hoberg i.u. 63°50′24″N 12°58′19″Ö / 63.84000°N 12.97194°Ö / 63.84000; 12.97194 Hoberg är en gård/by på näset mellan Hoviken och Vissviken i de sydvästra delarna av sjön Torrön.
Huså 59 (2002) 63°29′32″N 13°07′18″Ö / 63.49222°N 13.12167°Ö / 63.49222; 13.12167 Huså är en by på norra sidan av Åreskutan vid Kallsjön. Byn hade en storhetstid på 1700- och 1800-talen grundad på kopparbrytning vid närbelägna Bielkes gruva och Fröå gruva, och förädling av koppar vid Huså bruk. När byn var som störst hade den över 600 invånare och var Jämtlands största ort. Huså var påtänkt som Jämtlands stad men Östersund vid Storsjön valdes istället ut.
 
Husågubben
Hårdlund
 
Äldsta huset. Gården gått inom samma släkt sedan 1600-talet
Kallgården
 
Kallgården
Kallrör
 
Vägskylt
63°33′27″N 13°01′31″Ö / 63.55750°N 13.02528°Ö / 63.55750; 13.02528 Kall-Rör, även bara Rör, är en by nedanför Tempelberget vid Kallsjöns östra strand. Grannbyar är Vassbyn och Berge.
 
Kallrör fd Konsumaffär
Kallsedet
 
Vägskylt
 
Huset har inrymt Affär, Post och pensionat
Kastviken
 
Kastviken
Kilen En gård mellan Sikås och Kjoland
Kjoland Benämns även Kjola och Westerkjoland
 
Häbre har det varit
Kolåsen i.u. 63°45′02″N 12°57′24″Ö / 63.75056°N 12.95667°Ö / 63.75056; 12.95667 Kolåsen, även stavat Kohlåsen, Kålåsen, är en by med kapell från 1847 vid Skäckerfjällen och sjön Äcklingens nordöstra strand. I byn ligger Kolåsens fjällstation. Externa länkar: http://www.kolåsen.se
 
Pensionatshus
Konäs
 
Vägskylt
63°35′38″N 13°04′26″Ö / 63.59389°N 13.07389°Ö / 63.59389; 13.07389 Konäs är en by vid Kallsjöns östra strand. Byn ligger vid foten av fjället Suljätten som enligt sägnen är en gammal besegrad jätte i profil.
 
Anders De Wahls sommarresidens. Nu museum
Krok
 
Byskylt
63°27′09″N 13°22′18″Ö / 63.45250°N 13.37167°Ö / 63.45250; 13.37167 Krok är en by vid den nordöstra stranden av Kallsjöns södra del, till byn kan även omkringliggande Ringsta och Dalen räknas. Grannby är Bratteggen.
 
Bostadshus
Kyrkslätten
 
Kålåsböle
 
Kolåsböle
Kälen i.u. 63°41′17″N 13°26′0″Ö / 63.68806°N 13.43333°Ö / 63.68806; 13.43333 Kälen är en ensligt liggande gård/by vid Kälpannsjöns västra strand, cirka 34 km nordöst om Åre.
Lilläng/Skogsbyn
Lillnäset
Löfsta
 
Lövsta bostadshus
Malnäset
 
Vägskylt
 
Bostadshus
Melen
 
Vägskylt
 
Melen
Mo
 
Mo
Nedgård Även stavat Nedergård, Negård
 
Nedgård
Nordbyn
Nästjärn
Ottsjö lappby Byn överförs till Kalls församling enl Kungl brev 1941-12-31
 
Ottsjö solpanelsmark
Prestbordet Även Kyrkbyn
 
Kyrkbyns gamla och nya affär
Rannomsböle Även Rannomen
 
Rannomen bostadshus
Ringsta
 
Byskylt
 
Ringsta
Rislägden
 
 
Rislägden bostadshus
Sandnäset Även som Esingen, Ässingen och Äsingen
 
Sandnäset bostadshus
Sandviken i.u. 63°53′15″N 13°01′27″Ö / 63.88750°N 13.02417°Ö / 63.88750; 13.02417 Sandviken/Sösjö är en by strax nedanför Grönfjället vid den östra stranden av sjön Torrön.
 
Sandvikens äldsta hus
Segerdalen
 
Vägskylt
Nu Sundet. Tidigare Sigerdalen och Sunne Även Fallet
 
Sundets Fjällgård från 1800-talet
Sellsved
 
Vägskylt
63°28′10″N 13°17′08″Ö / 63.46944°N 13.28556°Ö / 63.46944; 13.28556 Sölvsved/Sölfsved är en by intill Kall vid den nordöstra stranden av Kallsjöns södra del. Från Sölvsved har ett härbre från 1589-1591 hämtats till museet Jamtli i Östersund.
 
Sellsved bostadshus
Sikås i.u. 63°31′04″N 13°02′23″Ö / 63.51778°N 13.03972°Ö / 63.51778; 13.03972 Sikås är en gård/by nedanför Åreskutan vid den sydvästra stranden av Kallsjön.
 
Sikås bostadshus
Skagen
 
Skagen
Skogsbyn Pensionärshemmet
Slätte
 
Vägskylt
63°38′02″N 13°06′21″Ö / 63.63389°N 13.10583°Ö / 63.63389; 13.10583 Slätte är en by vid stranden av Sulviken i den nordöstra delen av Kallsjön. Grannbyar är Böle och Sulviken.
 
Slåtte
Smedjeviken i.u. 63°32′28″N 12°57′56″Ö / 63.54111°N 12.96556°Ö / 63.54111; 12.96556 Smedjeviken är en by nedanför Hästfjället vid den västra stranden av Kallsjön. I området finns flera fångstgropar.
 
Smedjeviken
Storhögen
Strådalen
Sulviken
 
Vägskylt
63°37′02″N 13°10′39″Ö / 63.61722°N 13.17750°Ö / 63.61722; 13.17750 Sulviken är en by vid Sulvikens strand i den nordöstra delen av Kallsjön.
 
Sulviken
Sågen i.u. 63°43′47″N 12°33′15″Ö / 63.72972°N 12.55417°Ö / 63.72972; 12.55417 Sågen/Anjesågen är en gård/by vid sjön Anjans norra strand intill Skäckerfjällen.
 
Bostadshus i Anjesågen
Tjerntorpet i.u. 63°24′44″N 13°16′16″Ö / 63.41222°N 13.27111°Ö / 63.41222; 13.27111 Även Tjärntorpet är en gård som ligger intill ett antal småtjärnar cirka 9 km öst om Åre.
Tjernåsen Även Tjärnåsen
Tjourens lappby Byn överförs till Kalls församling enl Kungl brev 1941-12-31
Trehörningsnäset
Tullen
Tvärådalen
Uppmark
 
Uppmark
Vassnäs
 
Vägskylt
63°34′12″N 13°01′07″Ö / 63.57000°N 13.01861°Ö / 63.57000; 13.01861 Även Hvassnäs är en by vid Kallsjöns östra strand. Grannbyar är Kallrör och Konäs.
 
Vassnäs välanvänt hus
Westgård
 
Westgård
Västavik
 
Västavik över Bällevika
Ytteräng
 
Ytteräng ovan lägden
Åbränna i.u. 63°49′13″N 13°06′29″Ö / 63.82028°N 13.10806°Ö / 63.82028; 13.10806 Åbränna är en by vid sjön Torröns östra strand intill Sösjöfjällen.
 
Åbränna bostadshus
Åkroken i.u. i.u. Byn ligger längs vägen mellan Frankrike i Offerdals socken och Ytteräng. Åkroken präglas av den sydsamiska kulturen och ligger inom Njaarke sameby (Sösjö sameby).
 
Åkroken bostadshus
Äcklingsedet
 
Äcklingsedet väl vuxet
Äng Även Eng Öfveräng resp Överäng
 
Överäng vy över bostadshus

Fornlämningar

redigera
 
Karta från 1848 över Kalls socken.

Inom Kalls socken har man funnit cirka 65 fornlämningar. De härstammar från fångstkultur en i området under stenåldern och framåt. Stenåldern märks genom förekomsten av boplatser. Hällmålningar finns vid Hästskotjärn och vid Juvuln finns ett mindre gravfält. Förutom detta finns omkring 200 fångstgropar inom socknen, som även är starkt präglad av samisk bosättning genom tiderna. Norra och nordöstra delen av socknen ligger inom Njaarke sameby. Den nordvästra delen ligger inom Kalls sameby. Från nyare tid finns några ödegårdar. Vid Huså finns lämningar av gruvor samt bruksindustri. I socknen finns vid Kallströmmens utlopp ur sjön Juvuln lämningar av Kallströms skans, som uppfördes 1659 på uppdrag av guvernören Claes Stiernskiöld och åter befästes 1700 och 1710, men under frihetstiden lämnades att förfalla[4][5][8][9]

Kallbygden

redigera

1991 startade de sex byalagen runt Kallsjön Kallbygdens Intresseförening, för att driva lokala utvecklingsfrågor.[10] Byalagen är Huså byalag, Kalls Södra byalag, Kallrör-Vassnäs byalag, Konäs byalag, Sölvsved-Kall-Backs byalag och Västra Kalls byalag[11] Alla byalagen hör till Kalls socken.

Namnet (1344 Karl) innehåller karl, 'man' syftande på Åreskutan, vid vars norra sluttning huvudbygden i socknen är belägen.[12][5]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Kalls socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
567
1760
  
579
1769
  
746
1780
  
820
1790
  
899
1800
  
869
1810
  
1 005
1820
  
1 115
1830
  
1 249
1840
  
1 477
1850
  
1 799
1860
  
2 006
1870
  
2 077
1880
  
2 129
1890
  
2 107
1900
  
2 227
1910
  
1 810
1920
  
1 700
1930
  
1 656
1940
  
1 655
1950
  
1 441
1960
  
1 280
1970
  
968
1980
  
772
1990
  
727
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kall socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Kall socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  5. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  6. ^ ”Kall”. Jamthistoria.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813000624/http://www.jamthistoria.se/Kyrkor/kyrkor.htm. Läst 2 maj 2008. 
  7. ^ ”Orter”. Jamthistoria.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813000108/http://www.jamthistoria.se/Orter/orter.htm. Läst 2 maj 2008. 
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kalls socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kalls socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Jan Lundhag. ”Jan Lundhags text i Kallendarium”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226110957/http://www.linux.kallbygden.com/wordpress/bygdeinfo/text-av-jan-lundhag/. Läst 26 februari 2015. 
  11. ^ ”Byalag (kontaktlista)”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226102530/http://www.linux.kallbygden.com/wordpress/bygdeinfo/byalag/. Läst 26 februari 2015. 
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera