Böksholm är en småort delad mellan Drevs socken och Hornaryds socken i Växjö kommun, belägen cirka fyra kilometer nordväst om Braås som är postort.

Böksholm
småort
Böksholms kvarn och laxtrappa
Böksholms kvarn och laxtrappa
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Växjö kommun
Distrikt Hornaryds distrikt
Koordinater 57°5′28″N 15°0′11″Ö / 57.09111°N 15.00306°Ö / 57.09111; 15.00306
Area 18 hektar (2020)[1]
Folkmängd 69 (2020)[1]
Befolkningstäthet 3,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Braås
Tätortskod TX302[2]
Småortskod S1849[3]
Beb.områdeskod 0780TB114 (1960–1975)[4]
0780SB120 (1990–)[4]
Ortens läge i Kronobergs län
Ortens läge i Kronobergs län
Ortens läge i Kronobergs län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia redigera

Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Sulfitfabriken lades ned 1979. Namnet bök kommer av det nordiska ordet böke eller boke och betyder bokträd.

Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. År 1782 blev Böksholm ett järnbruk, Böksholms bruk. En grundförusättning var egendomens goda strömfall. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. På 1870 års generalstabskarta finns kvarn och två sågverk markerade i Böksholm. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från järnvägen Växjö-Åseda-Hultsfred anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägssträckan lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.

Böksholms kvarn byggdes på 1940-talet om till biograf/samlingslokal och bevarar inte längre någon kvarninteriör. Kraftverket uppfördes på 1940-talet. Sågen är egentligen ingen såg, utan en spiksmedja som ombyggdes till såg. Därefter har den använts som magasin och ingen utrustning finns längre kvar i byggnaden. År 2015 fördubblades nästan antalet invånare i Böksholm när det på tre dagar kom 75 flyktingar.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Böksholm/Del av Böksholm 1950–2015[5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
298
1960
  
257
1965
  
276
1970
  
223
1990
  
81 12#
1995
  
83 14#
2000
  
74 15#
2005
  
61 15#
2010
  
70 15#
2015
  
66 16#
Anm.: Upphörde som tätort 1975.
 # Som småort.


Historiska personer med koppling till orten redigera

  • Erik Benzelstierna (1705–1767), ämbetsman i bergsindustrin
  • Gustaf Hamilton (1778–1854), greve, hovmarskalk
  • Adam Vilhelm Rappe (1750–1819), friherre, brukspatron

Litteratur om orten redigera

Reportageboken "Modersuggan och det osynliga lort-Sverige" av Trygve Bång utkom 2012 och handlar om spelet kring miljöskandalen Böksholms sulfitfabrik.[källa behövs]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Småorter 1990”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141321/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 1995”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303172846/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2000”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141336/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2005”. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417115250/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Webbkällor redigera