Axmar by

tätort i Gävle kommun
(Omdirigerad från Axmar)

Axmar by eller Axmarby är en småort i Hamrånge socken i Gävle kommun.

Axmar by
småort
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Gävle kommun
Distrikt Hamrånge distrikt
Koordinater 61°0′10″N 17°7′6″Ö / 61.00278°N 17.11833°Ö / 61.00278; 17.11833
Area 72 hektar (2020)[1]
Folkmängd 108 (2020)[1]
Befolkningstäthet 1,5 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX702[2]
Småortskod S7013[3]
Beb.områdeskod 2180TB123 (1960–1965)[4]
2180SB124 (1990–)[4]
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Axmarby är en mycket gammal fiskehamn. Det har diskuterats huruvida den utnyttjats av Gävlefiskarna, eller om dessa hållit sig vid Kusökalv. Klart är i varje fall att det länge funnits täta förbindelser mellan Axmar och Gävle och att fiskarna varit den förmedlande länken. På 1930-talet hade Axmars hamn redan övergivits, medan folk från fastlandet ännu bedrev fiske på Kusökalv.[5]

Vid Jungfrukusten intill Axmar finns Gästriklands största gravhög, Högkullen (Axmarhögen), vilken anses vara en vikingagrav. Axmar är ett naturnamn. Förleden Ax kan härröra från ag eller från sädesax (korn) som tidigt odlades i bygden. Efterleden mar kan tydas som långgrund havsvik.

Axmar är beläget intill järnvägslinjen Ostkustbanan och var tidigare utöver en ren skogs- och jordbruksbygd också ett säte för sågverksindustri, under 1950-talet hade här Sjökarteverket en bas för mätning av havsdjup i södra Norrlandskusten. 1671 anlades Axmar bruk av Claes Depken, bruket var under olika ägare i drift fram till 1927.

Axmarbygden har många fritidsboende främst i områdena kring Axmarfjärden, Finnharsfjärden, Gåsholma och Hari. Yttre Axmarfjärden med Kusön (Gästriklands största ö) ingår i Axmars naturreservat.

Axmar figurerar i litteraturen bland annat i romanen De bröto bygd av Per Wikberg där Axmar/Axmarby förekommer i förklädnad av namnet Sjövik samt i de historiska romanerna Onåd och Dömd som häxa av Leif Syrén.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Axmarby/Axmar by 1960–2015[6][7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
255 76
1990
  
94 58#
1995
  
117 66#
2000
  
125 66#
2005
  
125 65#
2010
  
128 65#
2015
  
114 71#
Anm.: Upphörde som tätort 1965. Tätorten benämndes Axmarby och småorten benämns Axmar by.
 # Som småort.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 23 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Vedin, Per (1930). Det forntida fisket vid norrlandskusten: Gävlebohamnar under gångna århundraden. Gävle: Skolförl. Libris 1337170 
  6. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  7. ^ Statistiska meddelanden. Småorter 1990: Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 11 april 1995. sid. 46. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 12 december 2015 
  8. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010