Ett axialtorg består av två avkortade kvarter, som ligger mitt för varandra på vardera sidan av en gata. Gatan bildar en huvudaxel som skär tvärs över torget. Axialtorget delas i två halvor och skjuter in i kvarteren på sidorna.

Anders Torstenssons första regleringsplan för Norrmalm 1637 med axialtorget vid Beridarebanan (norr är till vänster).
Principskiss för ett axialtorg

Förebilder till axialtorgen finns redan i de tidigaste av renässansens idealstadsplaner. I Sverige introducerades torgformen av Anders Torstensson, där den tidigaste är den kartskiss för de västra delarna av Norrmalm i Stockholm och kan dateras till 1636 eller början av 1637. Här är torget norr om Beridarebanan, motsvarande dagens Hötorget, ett axialtorg (se Stadsplanering i Stockholm). Senare togs några korta tvärgator bort så att torgets hörn i norr blev slutna. Ett annat exempel för ett ännu idag välbevarat axialtorg i Stockholm är nuvarande Östermalmstorg.

Efter mitten av 1640-talet återfinns axialtorg även hos andra planförfattare som exempelvis Nicodemus Tessin d.ä.:s regleringsplan för Gävle 1646, i planerna för Kalmar där torget ännu är intakt och i stadsplanen för Åbo från 1651 som till stora delar byggde på Torstenssons idéer.

Se även

redigera

Källor

redigera