Axel Lagrelius

svensk kemiingenjör, företagsledare och mecenat

Axel Lagrelius, född den 16 juli 1863 i Vrängebol, Karlanda församling, Värmlands län[5], död den 9 november 1944 i Stockholm[6], var en svensk kemiingenjör, företagsledare och mecenat. Han var far till Einar Lagrelius.

Axel Lagrelius
Lagrelius, Axel i VJs julnummer 1942.jpg
Axel Lagrelius i civil paraduniform, troligen i sin egenskap av överintendent vid hovet.
Född16 juli 1863[1][2]
Karlanda församling[1], Sverige
Död9 november 1944[1][2] (81 år)
Engelbrekts församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
MedborgarskapSverige[4]
SysselsättningAffärsman[1], mecenat[1], kartograf[1], kemiingenjör
Redigera Wikidata
Lagrelius fastighet på Sköldungagatan 3 i Lärkstaden.

BiografiRedigera

Lagrelius föräldrar var lanthandlare A. E. Lagrelius och Laurentia Augusta, född Biesert. Han studerade först vid Falu läroverk och genomgick därefter Norrköpings tekniska skola 1880-1883 och var från 1883 verksam vid Generalstabens litografiska anstalts kemigrafiska avdelning, för vilken han blev föreståndare 1888. Samtidigt fullföljde han som extra elev 1888-1890 sin utbildning vid Kungliga Tekniska högskolans fackskola för kemi samt blev 1894 tillförordnad föreståndare för anstalten som helhet, för vilken han var ordinarie chef 1898-1933 och bringade till ett högt tekniskt och affärsmässigt plan.

Vid bildandet 1908 av Sveriges litografiska tryckeriägares förening (från 1916 förbund) blev Lagrelius ordförande, en post han behöll till 1933. Han var verkställande direktör i Börtzells tryckeri AB 1898-1933, i Jacob Bagges sedeltryckeri 1919-1933 och i Cederqvists grafiska AB 1920-1933. Slutstenen på detta arbete var hans mycket viktiga insats vid bildandet 1913 av den stora sammanslutningen Sveriges litografiska tryckerier, i vars bolagsstyrelse han var vice ordförande ända från början och fram till sin död. Åren 1920-1924 var han tillförordnad föreståndare för Sveriges riksbanks sedeltryckeri.

Lagrelius gav ekonomiskt stöd till flera svenska vetenskapliga expeditioner, däribland de av Alfred Nathorst ledda expeditionerna till Spetsbergen 1898 och nordöstra Grönland 1899, Otto Nordenskjölds sydpolsexpedition 1902-1904 (Lagrelius Point på Antarktis är uppkallat efter honom) samt, från 1916, Johan Gunnar Anderssons forskningsresor i Kina.

Lagrelius utnämndes 1907 till hovintendent, 1920 till överintendent och var 1924–1936 generalkonsul för Finland i Stockholm. Han var en ledande kraft i Svenska sällskapet för antropologi och geografi, skattmästare där 1914-1932 och tilldelades 1938 detta sällskaps Wahlbergmedalj i guld. Han företog 1926 en resa i Kina tillsammans med det svenska kronprinsparet och tilldelades då titulär mandarinvärdighet. Från 1934 var han ordförande i föreningen Armémusei vänner. Han blev ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1901 och filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet 1927.

Lagrelius var från 1922 redaktör för Generalstabens litografiska anstalts tidskrift "Globen". Hans verksamhet inom bildreproduktionen belyses i det honom på hans sextioårsdag 1923 tillägnade arbetet "Bildreproduktionen i Sverige från det nittonde århundradets början". Vid sidan av sina övriga verksamheter var han verksam som konstnär och finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[7] i Stockholm.

BibliografiRedigera

  • Berättelse öfver resa till Tyskland och Österrike (i "Fotografisk tidskrift", 1892)
  • Kongl. Lifrustkammaren och därmed förenade samlingar (tillsammans med Carl Anton Ossbahr, två delar, 1897-1901)
  • Om grafiska reproduktionsmetoder (i "Teknisk Tidskrifts avdelning för kemi och bergsvetenskap", 1899)
  • Årsberättelse av föredraganden i kart- och kommunikationsväsende, statistik och teknik (i Krigsvetenskapsakademiens handlingar, 1907)
  • Narvatroféer i statens trofésamling (tillsammans med Teodor Johannes Petrelli, 1907)
  • Karta över Sverige i 32 blad (tillsammans med Seth Zetterstrand, 1916)

UtmärkelserRedigera

Svenska utmärkelserRedigera

Utländska utmärkelserRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g] Axel Lagrelius, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10942, läst: 26 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Axel Lagrelius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10942, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Lagrelius, Axel, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Karlanda församlings födelsebok CI:6 bild 76 Arkiv digital
  6. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016)
  7. ^ Nationalmuseum
  8. ^ Främmande makters Generalkonsuler, Konsuler och Vicekonsuler. i Sveriges statskalender 1931
  9. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1940bih
  10. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
  11. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  12. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1925
  13. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
  14. ^ [a b c d] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1925
  15. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 63 
  16. ^ [a b c d] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915
  17. ^ [a b c] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1921
  18. ^ Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 78 

Vidare läsningRedigera