Axel Karlson

För liknande namn, se Axel Karlsson.

Axel Karlson, från 1950-talet Brodda, född 1889 i Östersund, död 1980, var under tidiga och mitten av 1900-talet en av Sveriges mest uppmärksammade uppfinnare. Några av hans uppfinningar som används än i dag är Karlsons klister och flytspackel.

Axel Karlson
Axel Karlson på omslaget till tidningen Allers 1974
Född	1889 Östersund
Död	1980
Nationalitet	Svensk
Känd för	Karlsons klister Flytspackel

Fattig uppväxt

Axel Karlson föddes i en fattig familj i Östersund och "såldes" på en av de barnauktioner som förekom långt in på 1900-talet, där barn placerades ut i de hem som krävde minst statlig ersättning. Axel, som då var 12 år, hade turen att komma till ett vänligt hem, även om han var tvungen att arbeta hårt. Det var en bagarfamilj i Södertälje som tagit emot honom och Axel fick sätta degen till bagarna som skulle komma in på morgonen. Det lärde Axel en hel del om kemiska processer. Klister gjordes på den tiden av mjöl, vilket inte var en särskilt hållbar metod. Men Axel skulle snart komma på något bättre. Det var under hans nästa arbete som nyckeln till Karlsons klister knäcktes. Under en sommar hade han fått arbete på en biograf där en av hans sysslor var att laga filmerna när de gick sönder. Det var materialet i film tillsammans med metylacetat, som de använde för att klistra ihop filmerna, som senare blev grunden till ett då helt unikt lim som både torkade fort och höll. Det var Karlsons klister.

Axels Karlsons far Jöns-Petter hade varit väldigt religiös, men det var aldrig Axel Karlson. Han noterade orättvisorna för arbetarna i Sverige och i mitten på 1910-talet blev han politiskt aktiv och kämpade under många år för en kommunistisk revolution i Sverige. I Örebro 1918 stoppades ett av hans uppviglingsförsök, vilket gick att läsa om i Närkes Allehanda.

Succé i Amerika

Karlsons klister lanserades med en på den tiden helt ny metod. Axel Karlson lånade en åsna och körde runt i Stockholm med plakatet med budskapet "Alla använda Karlsons Klister, blott icke jag ty jag är en åsna". Samma metod använde han då han for till Amerika 1927. Karlsons klister fick där namnet Testors cement. Amerikanerna var lika ovana och överraskade över greppet som svenskarna hade varit några år innan och Testors cement är än i dag ett stort företag. Karlson förlorade patentet till sin mer affärsintresserade partner och gjorde sig aldrig någon förmögenhet på sitt klister. I tidningen Allers gick 1974 att läsa en intervju med Karlson där han själv ansåg sig vara den största åsnan, men väldigt glad ändå och full av nya projekt.

Nästa stora uppfinning - flytspacklet

Hans fru Rosa berättade i tidningen Allers, 1974, att han skötte det mesta av uppfinnande hemma vid diskbänken: "Som vanligt stod han där och joxade med lite av varje. Han mixtrade med konstgödsel och cement och gips och plötsligt hojtade han till. Då visste jag att en uppfinning var född".

Det var ytterligare en stor uppfinning, större än vad de visste då när artikeln skrevs 1974. Då arbetade Axel Karlson, som 80-åring, för Johnsonkoncernen och det han uppfunnit var flytspacklet. Flytspacklet kritiserades efter ett tag eftersom det orsakade mögelskador, men Karlson var noga med att säga att man måste vänta och låta det torka innan plastmattor eller dylikt lades på. Under bygghetsen på 1980-talet valde många att bortse från den instruktionen. I dag används flytspackel vid nästan varje husbygge.

Kriget kom emellan

Ytterligare uppfinningar han gjorde var det roterbara växthuset, det ekologiska varmluftshuset, bredplasta med flera. Dessutom startade han de första moderna persontrafikbåtarna ut till Stockholms skärgård, tyvärr konfiskerades de två båtarna under andra världskriget. Då öppnade han istället kolmil-skola i Norrland.

Gift med filmöversättare

Han gifte sig 1929 med amerikanskan Rosa Forss, som när hon följde med hem till Sverige blev översättare och sekreterare på filmbolaget Columbia Pictures som då låg på Kungsgatan i Stockholm. De fick barnen Robert, Benny och Margareta.

Källor

• Tidningen Allers, nr 4, 27 juni 1974. Animerat av Axels son Benny Brodda, professor i datorlingvistik vid Stockholms Universitet, nedtecknat av Hanna Brodda. Närkes Allehanda 1918