Öppna huvudmenyn

Astri (egentligen Astrid) Torsell, född den 24 december 1879 i Stockholm, död den 9 juli 1951 i Oslo, var en svensk skådespelare, verksam bland annat vid Kungliga Dramatiska Teatern. Hon var dotter till Olefine Moe och Oscar Torsell.

Astri Torsell
Astri Torsell i Gamla Heidelberg.
Astri Torsell i Gamla Heidelberg.
FöddAstrid Torsell
24 december 1879
Stockholm, Sverige Sverige
Död9 juli 1951 (71 år)
Oslo, Norge Norge
IMDb SFDb

Innehåll

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1899 Min ros i skogen
Oscar Wijkander
Kristiania[1]
Malena Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[2]
1900 Folkungasagan
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[3]
1901 Dottern Midsommareld
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[4]
1904 Matilda Senardi Lucifer
Enrico Annibale Butti
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[5][6]
1905 Eva Willner Amor och Hymen
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[7]
Aymelotte Greven av Antwerpen
Per Hallström
Svenska teatern, Stockholm[8]
Katinka Maslof Uppståndelse
Lev Tolstoj
Svenska teatern, Stockholm[9]
Målarinnan Fjärde paragrafen
Gustav Kadelburg
Svenska teatern, Stockholm[10]
Ett samvetsäktenskap
Marcel Prévost
Svenska teatern, Stockholm[11]
Bondtösen Livets dal
Max Dreyer
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[12]
Elisabeth Lågor i dunklet
Enrico Annibale Butti
Svenska teatern, Stockholm[13]
Kammarjungfrun Kameliadamen
Alexandre Dumas d.ä.
Svenska teatern, Stockholm[14]
1906 Raina Hjältar
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[15]
Cecilia Gillets hemlighet
August Strindberg
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[16]
Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[17][18]
Gerd Hübner Livets maskerad
Ludwig Fulda
Dramatiska Teatern[19][20]
1909 Pastorskan Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[21]
Hermione En vintersaga
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[22]
1910 Konserten
Hermann Bahr
Svenska teatern, Stockholm[23]
1911 Käthie Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[24]
Prinsessan Thekla Wallenstein
Friedrich Schiller
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[25]
1918 Helene Bording Under lagen
Edvard Brandes
Einar Fröberg Intima teatern[26]
1919 Helène de Trévillac Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1931 Etienne
Jacques Deval
Gösta Ekman Konserthusteatern[27]
1939 Fru Bang Paul Lange och Tora Parsberg
Björnstjerne Björnson
Rune Carlsten Dramaten

ReferenserRedigera

  1. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (15): sid. 175-176. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_15.pdf. Läst 19 november 2015. 
  2. ^ ”Stor-Klas och Lill-Klas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6934&pos=240. Läst 10 september 2016. 
  3. ^ Teaterkrönika 1901 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 390
  4. ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015. 
  5. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1905) sid. 60
  6. ^ Ellen Hagen (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015. 
  7. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (9): sid. 119. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_9.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (12): sid. 154f. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_12.pdf. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ Frithiof Hellberg, red (1905). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (17): sid. 219. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_17.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (22): sid. 283. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_22.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  13. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  14. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (50): sid. 642. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_50.pdf. Läst 19 november 2015. 
  15. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (12): sid. 149. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_12.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  17. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (21): sid. 261. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_21.pdf. Läst 20 november 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015. 
  19. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 september 1906. http://arkivet.dn.se/tidning/1906-09-08/13069A/3. Läst 11 januari 2017. 
  20. ^ Thore Blanche (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (37): sid. 452. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_37.pdf. Läst 20 november 2015. 
  21. ^ Bo Bergman (28 november 1909). ”Svenska teaterns senaste Shawpjäs”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-28/14216/9. Läst 7 augusti 2015. 
  22. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  23. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 4 november 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-11-04/14547/5. Läst 8 augusti 2015. 
  24. ^ Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  25. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  26. ^ ”Under lagen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29421&pos=103. Läst 17 maj 2016. 
  27. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 108. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 

Externa länkarRedigera