Arvidsjaurs socken ligger i Lappland och motsvarar området som sedan 1971 utgör Arvidsjaurs kommun och från 2016 Arvidsjaurs distrikt.

Arvidsjaurs socken
Socken
LandSverige
LandskapLappland
KommunArvidsjaurs kommun
Bildad24 september 1640
Area6 113 kvadratkilometer
Upphov tillArvidsjaurs landskommun
Arvidsjaurs församling
MotsvararArvidsjaurs distrikt
TingslagArvidsjaurs och Arjeplogs tingslag (–)
Arvidsjaurs tingslag (–)
Karta
Arvidsjaurs sockens läge i Norrbottens län.
Arvidsjaurs sockens läge i Norrbottens län.
Arvidsjaurs sockens läge i Norrbottens län.
Koordinater65°35′44″N 19°10′01″Ö / 65.59555556°N 19.16694444°Ö / 65.59555556; 19.16694444

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod0161
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Arvidsjaurs distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal var den 1 januari 1961 6 113,11 kvadratkilometer, varav 5 708,25 km² land.[1] År 2000 fanns här 7 233 invånare.[2] Tätorterna Glommersträsk och Moskosel samt tätorten och kyrkbyn Arvidsjaur med sockenkyrkan Arvidsjaurs kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Arvidsjaurs socken bröts 1606 ut ur Piteå socken, men återgick som annex 1614. År 1640 blev Arvidsjaur återigen fristående, samtidigt som Arjeplogs socken, Silbojokks församling och Nasafjälls församling. År 1862 utbröts Malå socken.[3]

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Arvidsjaurs församling och för de borgerliga frågorna till Arvidsjaurs landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till Arvidsjaurs kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Arvidsjaur, med samma omfattning som socknen och kommunen.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Lappland. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.[4]

Geografi

redigera

Arvidsjaurs socken ligger kring Piteälven, Byskeälven och Skellefteälven. Socknen är en kuperad myrrik skogsbygd med höjder som når över 750 meter över havet.[5][6][7]

Fornlämningar

redigera

Ett hundratal boplatser från stenåldern är funna. Över 300 fångstgropar har påträffats.[5][6][8][9]

Namnet (1559 Arffwe träsk, 1600 Arues järff) kommer från sjön vid vilken kyrkan kom att uppföras och är en försvenskning av det samiska Árviesjávrrie. Förleden är árvies, '(rikt) givande' och efterleden är jávrrie, 'sjö', syftande på gott fiske i sjön.[6][10]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Arvidsjaurs socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
269
1760
  
305
1769
  
374
1780
  
512
1790
  
681
1800
  
810
1810
  
971
1820
  
1 101
1830
  
1 344
1840
  
1 616
1850
  
2 010
1860
  
2 026
1870
  
2 473
1880
  
3 164
1890
  
4 040
1900
  
5 220
1910
  
6 349
1920
  
7 005
1930
  
8 948
1940
  
9 824
1950
  
11 096
1960
  
10 317
1970
  
8 400
1980
  
8 392
1990
  
8 081
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Språk och etnicitet

redigera

Nedanstående siffror är tagna från Statistiska centralbyråns folkräkningar 1900, 1910, 1920 och 1930 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[11][12][13][14]

Årtal Svenskar Finnar Samer Totalt
1860 1 585 0 441 2 026
1870 1 983 0 490 2 473
1880 2 653 0 511 3 164
1890 3 407 1 632 4 040
1900 4 479 1 740 5 220
1910 5 505 2 842 6 349
1920 6 174 0 833 7 007
1930 8 194 12 744 8 950

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 60. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Bylund, Erik (1956). Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867. Geographica: skrifter från Uppsala universitets geografiska institution nr 30. Uppsala 
  4. ^ Administrativ historik för Arvidsjaur socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Arvidsjaur socken
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Arvidsjaurs socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Arvidsjaurs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  11. ^ (  PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Tredje afdelningen: Folkmängden år 1900 efter kön, ålder, civilstånd, hushåll, födelseort, stamskillnad och yrken; lyten; frånvarande personer samt obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1907. sid. 102. https://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1900-tredje.pdf. Läst 9 april 2018 
  12. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, IV. Folkmängdens fördelning efter hushåll, trosbekännelse, födelseort m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1918. sid. 35. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_4.pdf. Läst 9 april 2018 
  13. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 101. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 9 april 2018  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (  PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, V. Trosbekännelse. Främmande stam. Främmande språk m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 106-107. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_5.pdf. Läst 9 april 2018 

Externa länkar

redigera