Öppna huvudmenyn

Armeniska apostoliska kyrkan (armeniska: Հայաստանեայց Առաքելական Եկեղեցի, Hajastaneajts Arakelakan Jekeghetsi), Armenisk-ortodoxa kyrkan, är ett kristet samfund som i Armenien har en dominerande ställning. Den är även den vanligaste trosinriktningen bland armenier i den armeniska diasporan. De första församlingarna i Armenien sägs ha grundats under det första århundradet, och därför kallar sig den armeniska kyrkan för apostolisk. Karekin II är sedan 1999 katholikos av den heliga stolen av Sankt Etjmiadzin och alla armenier, och Aram I katholikos av Kilikien, kyrkans näst högsta företrädare.

Armeniska apostoliska kyrkan
Logo.
Grundare
Självständighet
Erkänt
Patriark
Huvudkvarter Etjmiadzin, Armenien Armenien
Territorium Armenien Armenien
Nagorno-Karabach
Utbredning Ryssland Ryssland
Irak Irak
Georgien Georgien
Frankrike Frankrike
USA USA
Libanon Libanon
Syrien Syrien
Jordanien Jordanien
Israel Israel
Palestina Palestina
Turkiet Turkiet
Iran Iran
Egypten Egypten
Kanada Kanada
Australien Australien
Cypern Cypern
Grekland Grekland
Bulgarien Bulgarien
Belgien Belgien
Estland Estland
Lettland Lettland
Litauen Litauen
Storbritannien Storbritannien
Tyskland Tyskland
Italien Italien
Nederländerna Nederländerna
Spanien Spanien
Rumänien Rumänien
Sverige Sverige
Schweiz Schweiz
Argentina Argentina
Brasilien Brasilien
Uruguay Uruguay
Ukraina Ukraina
Vitryssland Vitryssland
Etiopien Etiopien
Med mera
Språk Klassisk armeniska
Anhängare 10 000 000
Webbplats
Armeniskt kloster i Gandzasar i Nagorno-Karabach. En symbol för det mycket tidigt kristna Armenien.
Ej att förväxla med Armenisk-katolska kyrkan.

Armenien var ett av de första länderna som nåddes av kristendomen. År 287 övergick kung Tirdat till kristendomen och därmed blev Armenien det första landet att anta kristendomen som statsreligion. Han förklarade att kristendomen fick utövas fritt i Armenien. Tillsammans med Gregorios Upplysaren, ett helgon som påstås ha medverkat till att kungen blev botad från en sjukdom, lät han år 303 bygga den första armeniska kyrkan, heliga Etjmiadzin (armeniska för "platsen för den enföddes nedkomst"), vilken färdigställdes 305. Dessförinnan hade Armenien hunnit bli den första stat som antog kristendomen som statsreligion (301). Enligt traditionen grundades den armeniska kyrkan av två apostlar:

Genom insatser från katholikos Isak den store under början av 400-talet, blev armeniska det liturgiska språket. Den traditionella Bibeln bygger på en översättning av Peshitta, eftersom syriska var det liturgiska språket före Isaks tid.

Innehåll

I SverigeRedigera

Den armeniska apostoliska kyrkan i Sverige har flera kyrkoråd och präster på olika ställen där det finns armenier i Sverige.[1]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Armeniska apostoliska kyrkans webbplats”. Armeniskakyrkan.se. 20 december 2005. http://www.armeniskakyrkan.se/. Läst 8 juli 2011. 

Vidare läsningRedigera

  • Karlsson, Ingmar (2005). Korset och halvmånen : en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och i Sverige (Rev. och utök. utg). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 68-75. Libris 9709776. ISBN 91-46-20386-9