Öppna huvudmenyn

Anton Martin Schweigaard

jurist, socialekonom, politiker

Anton Martin Schweigaard, född 11 april 1808 i Kragerø, död 1 februari 1870 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk jurist och politiker, far till Christian Homann Schweigaard.

Anton Martin Schweigaard
A M Schweigaard (engraving by H P Hansen).jpg
Född11 april 1808[1][2][3]
KragerøNorge
Död1 februari 1870[1][2][3] (61 år)
Kristiania
BegravdVår Frelsers gravlund[4]
MedborgarskapNorsk[5]
SysselsättningProfessor, advokat, politiker, nationalekonom
BefattningStortingsledamot
1842-1844 term of the Storting (1842–1844)[6]
Stortingsledamot
1845-1847 term of the Storting (1845–1847)[7]
Stortingsledamot
1848-1850 term of the Storting (1848–1850)[8]
Stortingsledamot
1851-1853 term of the Storting (1851–1853)[9]
Stortingsledamot
1854-1856 term of the Storting (1854–1856)[10]
Stortingsledamot
1857-1858 term of the Storting (1857–1858)[11]
Stortingsledamot
1859-1861 term of the Storting (1859–1861)[12]
Stortingsledamot
1862-1864 term of the Storting (1862–1864)[13]
Stortingsledamot
1865-1867 term of the Storting (1865–1867)[14]
Stortingsledamot
1868-1870 term of the Storting (1868–1870)[15]
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
BarnChristian Homann Schweigaard (f. 1838)
Redigera Wikidata

Schweigaard blev 1828 student och tog 1831 en lysande juridisk ämbetsexamen. Schweigaard deltog hänfört i det då sjudande studentlivet, slöt sig till Welhaven i striden mot Wergeland, deltog i stiftandet av Studenterforbundet och uppsättandet av veckoskriften "Vidar", där han, själv en utmärkt latinare, angrep den lärda skolan och ivrigt förordade realbildningen.

1833-35 studerade Schweigaard med statsstipendium i utlandet rättsvetenskap, blev 1835 lektor i detta fack och var från 1840 professor i lagkunskap, statsekonomi och statistik vid Kristiania universitet. Sedan 1846 var han även en av de tre administratörerna vid Norges banks Kristianiakontor. 1836 blev han en av redaktörerna för tidningen "Den constitutionelle", och där skrev han, som var förespråkare för frihandel, en mängd artiklar, som belyste näringslivets krav, bank-, mynt-, handels- och tullpolitik, alltid med den praktiske mannens respekt för realvärden.

Samtidigt bevarade han, påverkad av fransk-engelsk filosofi och sociologi, ideell tro på frihet och på framsteg i modern anda. Samma grunduppfattning återfinns i hans vetenskapliga och politiska verksamhet. Schweigaards juridiska huvudarbeten är Kommentar over den norske kriminallov (1844-1846) och framställning av Den norske proces (2 band, 1849-58), båda grundläggande och av stor praktisk brukbarhet; domstolarna frångick ytterst sällan Schweigaards uppfattning. Ett supplement till Schweigaards processverk bildar de fragmentariska föreläsningarna Om konkurs-, skifte-og arvebehandling (utgivna 1871).

Schweigaard representerade Kristiania i alla storting 1842-69. Vid vänsterns allt bittrare opposition mot regeringen ställde sig Schweigaard på dennas sida och blev dess kraftigaste stöd i stortinget, ehuru han varken sökte eller fick någon ledarställning i modern mening. Hans deltagande i det parlamentariska livet omfattade alla större frågor under hans levnad; han var den centrala kraften i dåtidens lagstiftningsverksamhet. Det var först och främst de ekonomiska spörsmålen, som upptog honom. I dylika frågor var han energisk reformator, som ofta mötte motstånd från den gamla vänsterns ekonomiska konservatism.

I grundlagsfrågor däremot var Schweigaard konservativ; i unionsspörsmål försiktig och återhållande, även om han ställde sig på fullt nationell[förtydliga] ståndpunkt, då han fann Norges rätt trädd för nära, och var därför med om adressen 1860. Han stod utanför partierna som oavhängig och avslog att inträda i regeringen. Schweigaard var verksam som ledamot av en mängd kommittéer och av Kristiania stadsfullmäktige från 1851. Han blev 1865 ledamot av den svenska Vetenskapsakademien. 1883 restes en staty av Schweigaard (av J. O. Middelthun) på den öppna platsen framför Kristiania universitets aula.

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schweigaard, 1. Anton Martin, 1904–1926.
  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 3 maj 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online: biography/A-M-Schweigaardtopic/Britannica-Online, omnämnd som: A.M. Schweigaard, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, omnämnd som: Anton Martinus Schweigaard, Norsk biografisk leksikon-id: Anton_Martin_Schweigaard, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ läs online, läst: 9 november 2017,
  5. ^ Libris, 5 november 2012, läst: 24 augusti 2018
  6. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 200
  7. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 215
  8. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 231
  9. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 247
  10. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 262
  11. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 278
  12. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 295
  13. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 311
  14. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 330
  15. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 345