Antarctosaurus brasiliensis ("inte nordlig ödla från Brasilien") är en art av dinosaurier som tillhör släktet Antarctosaurus och levde under yngre delen av kritaperioden för 83-71 miljoner år sedan i dagens Brasilien, Sydamerika. Den antas ha varit en stor, fyrbent växtätande sauropod med en lång hals och en lång svans. Den kan ha varit bepansrad, så som andra släktingar inom Titanosauridae. Den kan ha mätt upp till runt 18 meter i längd, men man är inte säker då kvarlevorna är ofullständiga. En nära släkting kan ha varit Laplatasaurus.

Antarctosaurus
Status i världen: Fossil
Stratigrafisk utbredning: Yngre krita
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
InfraklassHärskarödlor
Archosauria
ÖverordningDinosaurier
Dinosauria
OrdningÖdlehöftade dinosaurier
Saurischia
UnderordningSauropodomorpher
Sauropodomorpha
InfraordningSauropoder
Sauropoda
(orankad)Titanosaurider
Titanosauridae
FamiljAntarctosaurider
Antarctosauridae
SläkteAntarctosaurus
ArtA. brasiliensis
Arid& Vizotto, 1972
Vetenskapligt namn
§ Antarctosaurus brasiliensis
AuktorArid& Vizotto, 1972
Hitta fler artiklar om djur med

Etymologi redigera

Antarctosaurus brasiliensis döptes av Arid och Vizotto år 1972. Namnet Antarctosaurus åberopar inte kontinenten Antarktis, eftersom samtliga rester har hittats i Sydamerika. Emellertid har de båda namnen samma härkomst från grekiskans ord αντι/anti, som betyder 'motsats till', och αρκτός/arktos, som betyder 'norr'. Suffixet kommer från ordet σαυρος/sauros som betyder 'ödla'. Släktnamnet hänvisar till dess geografiska placering på en sydlig kontinent samt på dess tilltänkta ödlelika utseende. Artnamnet hänvisar till att den hittades i Brasilien.

Fynd redigera

Antarctosaurus brasiliensis hittades i Bauru-sänkan i Brasilien. Fossilet består av ett ofullständigt skelett som saknar kranium. Fyndplatsen dateras tillbaka till campanian-skedet eller 83 till 71 miljoner år sedan. Det är inte säkert att A. brasiliensis är en egen art med tanke på att resterna är så ofullständiga.

Referenser redigera

  • Apesteguía, S. 2004. Bonitasaura salgadoi gen. et sp. nov.: a beaked sauropod from the Late Cretaceous of Patagonia. Naturwissenschaften 91: 493–497.
  • Arid, F.M. & Vizotto, L.D. 1971. Antarctosaurus brasiliensis, um novo saurópode do Crétaceo superiordo sul do Brasil. An. Cong. Bras. Geol. 1971: 297-305. [In Portuguese]
  • Mazzetta, G.V., Christiansen, P., Fariña, R.A. 2004. Giants and Bizarres: Body Size of Some Southern South American Cretaceous Dinosaurs. Historical Biology. 16: 71-83.
  • Riabinin, A.N. 1939. [The Upper Cretaceous vertebrate fauna of south Kazakstan I. Reptilia. Pt. 1 Ornithischia]. Tsentral. Nauchno-issled. Geol. Inst. Trudy. 118: 1-40. [In Russian]
  • Sereno, P.C., Beck, A.L., Dutheil, D.B., Larsson, H.C.E, Lyon, G.H., Moussa, B., Sadleir, R.W., Sidor, C.A., Varricchio, D.J., Wilson, G.P., Wilson, J.A. 1999. Cretaceous sauropods from the Sahara and the uneven rate of skeletal evolution among dinosaurs. Science 286: 1342–1347.
  • Upchurch, P. 1999. The phylogenetic relationships of the Nemegtosauridae. Journal of Vertebrate Paleontology 19: 106–125.
  • Upchurch, P., Barrett, P.M, & Dodson, P. 2004. Sauropoda. In: Weishampel, D.B., Dodson, P., & Osmolska, H. (Eds.). The Dinosauria (2nd Edition). Berkeley: University of California Press. pp. 259–322.
  • von Huene, F. 1929. Los saurisquios y ornitisquios del Cretacéo Argentino. Anales del Museo de La Plata (series 3) 3: 1–196. [In Spanish]
  • von Huene, F. & Matley, C.A. 1933. Cretaceous Saurischia and Ornithischia of the central provinces of India. Palaeontologia Indica 21: 1–74.
  • Wilson, J.A. 2002. Sauropod dinosaur phylogeny: critique and cladistic analysis. Zoological Journal of the Linnean Society 136: 217–276.
  • Wilson, J.A. 2005. Redescription of the Mongolian sauropod Nemegtosaurus mongoliensis Nowinski (Dinosauria: Saurischia) and comments on Late Cretaceous sauropod diversity. Journal of Systematic Palaeontology 3(3): 283–318.

Källor redigera

Externa länkar redigera

Se även redigera