Anna Bergström-Simonsson
Anna Katarina Bergström-Simonsson, född 30 december 1853 i Färnebo socken i Värmland, död 30 januari 1937, var en svensk sångpedagog.[5] Hon var dotter till bruksägaren Olof Bergström och Brita Katarina, född Nilsson (1819-1901) och syster till Albert Bergström.
| Anna Bergström-Simonsson | |
 | |
| Född | 30 december 1853[1] Färnebo församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 januari 1937[1] (83 år) Oscars församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Författare[2], sångpedagog, kompositör[3] |
| Make | Jonas Didrik Simonsson |
| Föräldrar | Olof Bergström[4] |
| Släktingar | Albert Bergström (syskon) Emma Bergström-Andelius (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Bergström-Simonsson avlade organistexamen vid Stockholms musikkonservatorium 1876, var musiklärare i Filipstad 1876–1880 och från 1880 musiklärare i olika skolor i Stockholm. Hon bedrev studier i röstbehandling och talteknik för mademoiselle Ypes-Speet i Zürich, professor Gutzmann och Flatau i Berlin, professor Mygind i Köpenhamn samt Stockhausen i Hamburg. Vidare gick hon i sångundervisning i Tyskland och Schweiz 1887 och 1890, Finland 1903 och Danmark 1905 samt var själv sånglärarinna vid Elementarskolan för flickor i Filipstad 1878-80, vid Södermalms högre läroanstalt för flickor 1880-97, vid Lyceum för flickor 1880-83, vid Ateneum 1881-97, vid Brummerska skolan 1886-1903 och vid Katarina församlings folkskola 1885-95.
1897-1915 var hon lärare vid Statens högre lärarinneseminarium och Statens normalskola för flickor. 1902-20 var hon "ledare av provkurs i skola" vid Musikkonservatoriet i Stockholm.[6] Hon gjorde betydande insatser för sången och taltekniken i skolan.[7]
Anna Bergström-Simonsson invaldes som associé nummer 113 av Kungliga Musikaliska Akademien den 28 april 1904 och som ledamot 536 den 31 oktober 1912. Hon belönades med Litteris et Artibus 1914.[8]
Hon gifte sig 1916 med direktören vid trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Dalarna, Jonas Didrik Simonsson.[6] De var bosatta på Strandvägen 35 i Stockholm.
Bibliografi redigera
- Sångkurs för skolan: systematiskt ordnad. H. 1, Gehörsång. Stockholm. 1897. Libris 10237950
- Sångkurs för skolan: systematiskt ordnad. H. 2, Tonträffningskurs efter formelmetoden. Stockholm. 1910. Libris 1692407
- Sångkurs för skolan: systematiskt ordnad. H. 3, Tonträffningskurs efter formelmetoden. Stockholm. 1910. Libris 1692410
- Taltekniska övningar. Stockholm: Norstedt. 1917. Libris 1975612
Referenser redigera
- Noter
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Simonsson f. Bergström, Anna Katarina, läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
- ^ Kvinnliga tonsättare i Sverige 1800-1935, 1982, s. 13, läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Färnebo (S) AI:33 (1876-1880) Bild 75 / sid 57 (AID: v11193.b75.s57, NAD: SE/VA/13146), husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 8 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Bergström-Simonsson, Anna Katarina i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok. Malmö. 1939
- ^ Moberg Carl-Allan, Sundström Einar, Morin Gösta, red (1948). Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. 1, A-Egypten. Stockholm: Sohlman. Libris 42146
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
- Tryckta källor
- Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Porträtt och biografier samlade och utgivna av N. S. Lundström, Uppsala 1924 s. 41