Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september)

Andrakammarvalet i Sverige den 25 september 1914 var ett ordinarie val, och hölls endast sex månader efter det föregående, ett hastigt utlyst extraval 27 mars samma år.

Andrakammarvalet i Sverige 1914 (25 september)

25 september 1914
Sveriges riksdags andra kammares 230 platser
Första parti Andra parti Tredje parti   Ledare Arvid Lindman Hjalmar Branting Karl Staaff Parti Allmänna valmansförbundet Socialdemokraterna Liberala samlingspartiet Föregående val 86 73 71 Erhållna mandat 86 87 57 Mandatförändring ▬ 14 ▲ 14 ▼ Röster 268 631 266 133 196 493 Andel 36,7% 36,4% 26,9%
Statsminister före valet Hjalmar Hammarskjöld Oberoende konservativ Omvald statsminister Hjalmar Hammarskjöld Oberoende konservativ

Valkampanj

Valet präglades starkt av det nyligen utbrutna första världskriget. Kampanjen blev mer nedtonad än den vid vårvalet för liberalerna, som hade splittrats i försvarsfrågan, och de konservativa, som hade fått sin vilja igenom i frågan om försvaret. Socialdemokraterna kampanjade dock mer offensivt än vid vårens extraval.

Väljartendenserna från det föregående valet höll i sig: Socialdemokraterna växte ytterligare, och Liberalerna fortsatte att tappa väljarstöd, medan Högerns resultat från vårens val förblev oförändrat. Det nystartade Bondeförbundet ställde upp som en del av Allmänna valmansförbundets paraplyorganisation, och fick 0,2% av det totala röstantalet.

Valresultat

För samtliga genom valet invalda riksdagsmän, se Lista över ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare 1915-1917.

Parti		Partiledare	Röster			Mandatfördelning
			Antal	%	+− %	Antal	+−
	Allmänna valmansförbundet	Arvid Lindman	268 631	36,7	−1,0	86	+−0
	Sveriges socialdemokratiska arbetareparti	Hjalmar Branting	266 133	36,4	+6,3	87	+14
	Liberala samlingspartiet	Karl Staaff	196 493	26,9	−5,3	57	−14
	Övriga partier	—	104	0,0	—	—	—
Antal giltiga röster			731 361	100,0		230
Ogiltiga röster			4 124
Totalt			735 485 (66,2 %)

Inför valet var 1 111 767 personer röstberättigade.

Regeringsbildning

Socialdemokraterna gick fortsatt framåt, och blev i det närmaste jämnstora med högern (detta skulle bli det sista andrakammarvalet i vilket inte högern fick flest röster). Mot bakgrund av det oroliga världsläget fick dock ämbetsmannaregeringen Hammarskjöld fortsatt förtroende. Mot slutet av kriget, 1917, fick dock Carl Swartz, en högerman i Första kammaren, i uppdrag att bilda regering, och regeringen Swartz tillträdde 13 mars 1917, sex månader innan påföljande val.

Källor

• Peter Esaiasson (1990). Svenska valkampanjer 1866-1988. Stockholm: Allmänna förlaget. ISBN 91-38-92035-2 
• SCB: Riksdagsmannavalen åren 1912-1913 samt hösten 1914