Anders Thylander (i riksdagen kallad Thylander i Malmö, senare Thylander i Stockholm), född den 24 februari 1845 i Tygelsjö, död den 5 september 1932 i Hästveda, var en svensk folkskollärare och politiker (liberal).

Anders Thylander
Född24 februari 1845[1]
Tygelsjö församling, Sverige
Död5 september 1932[1][2] (87 år)
Hästveda församling[2], Sverige
BegravdSankt Pauli norra kyrkogård[3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][4], folkskollärare[1][4][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Malmö kommuns valkrets (1897–1911)[1][4]
Politiskt parti
Folkpartiet (1895–1900) ()[1]
Liberala samlingspartiet ()[1]
Liberala samlingspartiet ()[1]
vänstervilde ()[1]
Redigera Wikidata

Anders Thylander, som var son till en jordbruksarbetare, tog folkskollärarexamen i Lund 1872 och arbetade därefter som folkskollärare i Västra Karaby landskommun 1873–1877 och i Malmö 1878–1907. Han var därefter förtroendeman för Sveriges lokmannaförbund 1908–1915.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Malmö stads valkrets 1897–1911. Vid inträdet i riksdagen anslöt han sig till Folkpartiet, som 1900 uppgick i Liberala samlingspartiet. Åren 1908–1909 betecknade han sig som vänstervilde men återgick vid riksdagen 1910 till Liberala samlingspartiet. I riksdagen var han bland annat ledamot i bankoutskottet 1909–1911. Han engagerade sig främst i löne- och pensionspolitiska frågor.

Källor redigera

Litteratur redigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 280

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Thylander i Malmö, läst: 12 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Hästveda kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/LLA/13174/F I/2 (1895-1938), bildid: 00113077_00133, sida 129, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 12 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Thylander, Anders, läs online, läst: 12 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 180, Cornelius Faxe, läs onlineläs online, läst: 12 mars 2022.[källa från Wikidata]