Anders Pontén
Anders Daniel Pontén, född 16 september 1934 i Skellefteå församling i Västerbottens län, död 12 januari 2009 i Glanshammars församling i Örebro län,[1][2] var en svensk författare, journalist och skådespelare.[3]
| Anders Pontén | |
| Född | Anders Daniel Pontén 16 september 1934 Skellefteå landsförsamling, Sverige |
|---|---|
| Död | 12 januari 2009 (74 år) Glanshammars församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, skådespelare, journalist, radioprogramledare |
| Noterbara verk | Riksronden |
| Maka | Lillan Berg Hagenfeldt (1957–1962) Lillemor Gustafsson (1963–2005) |
| Föräldrar | Johan Pontén Elisabeth Hagströmer |
| Släktingar | John Pontén Gustaf Pontén |
| Redigera Wikidata | |
Anders Pontén var son till bergslagsläkaren Johan Pontén och Elisabeth, ogift Hagströmer, samt brorson till Gustaf Pontén och sonson till John Pontén.[4] Familjen tillhörde prästsläkten Pontén från Småland.
Efter realexamen 1953 och examen från Poppius journalistskola 1955 blev han medarbetare vid Stockholms-Tidningen 1955, Nordvästra Skånes Tidningar 1956, Nerikes Allehanda 1958, Aftonbladet 1960, Expressen 1964, Sveriges radio TV i Göteborg 1967, i Örebro 1969 och Sveriges riksradio AB i Örebro från 1980. Han var producent för radioprogrammet Riksronden och diverse medicin- och allmänhistoriska program. Han var också engagerad som skådespelare bland annat vid Örebro länsteater och TV-teatern samt eget guidespel på Örebro slott.[5]
Pontén kåserade under 1970- och 1980-talen i Riksronden som sändes från Örebro. Han var värd i radioprogrammet Sommar åren 1973, 1976 och 1977.[6] Pontén medverkade också som präst i filmatiseringen av Nils Parlings Finnbastu som gjordes av SVT Örebro i början på 1980-talet.[7]
Han var först gift 1957–1962 med konstnären Lillan Berg Hagenfeldt (1936–2006), dotter till civilingenjören Edde Berg och Ebba, ogift Kaeding, och sedan från 1963 med Lillemor Gustafsson (1933–2005), dotter till revisor Gösta Gustafsson och Ingeborg Gustafsson.[5]
Teaterroller redigera
- 1991 - Huck Finn på Örebro länsteater[8] (efter böckerna om Huckleberry Finn)
Bibliografi redigera
- 1980 – Ponténs droppar - Medicinhistoria i fickformat ur TV2-serien Diagnos, ISBN 91-522-1599-7
- 1982 – Ponténs pärlor, ISBN 91-7756-012-4
- 1982 – Korvpapperet - Jubileumsskrift från Sibylla och AB Lithells
- 1983 – Narrkåpor - Lättsinnigt plock ur historieboken, ISBN 91-85964-19-0
- 1984 – Muntra minnen, ISBN 91-85964-28-X
- 1984 – Liv och kniv - Lättsinnigt plock ur läkarhistorien, ISBN 91-85964-21-2
- 1992 – Örebro länslasarett 100 år - En jubileumsskrift
- 1995 – Faster Titti, generalen och jag - och andra dråpliga episoder ur vår historia, ISBN 91-88238-20-2
- 1996 – Hej tomtegubbar! - Skrock och skrönor kring julen, ISBN 91-552-2736-8
- 1998 – Svensk historia dag för dag, ISBN 91-552-2828-3
Källor redigera
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ Sveriges Radio - Anders Pontén har avlidit
- ^ ”Anders Pontén - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=287066. Läst 27 december 2022.
- ^ Svenska Släktkalendern 1984 s 298–299.
- ^ [a b] Pontén, Anders D, radioman, författare, Glanshammar i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 895.
- ^ Sveriges Radio - Sommarvärdar
- ^ ”Dalarnas Tidningar”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090125102919/http://www.dt.se/nyheter/article43239.ece. Läst 17 januari 2009.
- ^ Lars Linder (10 februari 1991). ”Musikal med hjärta landar rätt i tiden”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1992-02-10/39/16. Läst 29 maj 2016.
Externa länkar redigera
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.