Anatolij Lunatjarskij
Anatolij Vasiljevitj Lunatjarskij (ryska: Анато́лий Васи́льевич Лунача́рский), född 23 november 1875 i Poltava, död 28 december 1933 i Menton, Frankrike, var en sovjetisk politiker och författare.
Anatolij Lunatjarskij | |
![]() | |
Född | 1875 (g.s.)[1] Poltava[2][3] |
---|---|
Död | 26 december 1933[2][4][5] (58 år) Menton, Frankrike[2][3] |
Begravd | Kremlmuren |
Medborgarskap | Kejsardömet Ryssland, Sovjetryssland och Sovjetunionen |
Utbildad vid | Zürichs universitet ![]() |
Sysselsättning | Dramatiker, journalist, skådespelare, filosof, diplomat, politiker[6], skribent[6], litteraturkritiker |
Befattning | Ambassadör Ledamot av Allryska konstituerande församlingen Folkkommissariatet för utbildning (–1929) |
Arbetsgivare | Moskvauniversitetet |
Politiskt parti | Bolsjeviker, Rysslands socialdemokratiska arbetareparti och Sovjetunionens kommunistiska parti |
Make/maka | Natalja Rozenel' |
Redigera Wikidata |

Lunartjarskij var från sitt 17:e år aktiv i det ryska socialdemokratiska partiet och anslöt sig 1904 till dess bolsjevikfraktion. Då han 1909 försökte utvecklade marxistiska läran från den idealistiska filosofins stånpunkt och samtidigt tillsammans med Maksim Gorkij och andra försökte grunda en ateistisk religion, vars innersta väsen skulle vara "dyrkan av mänsklighetens högsta egenskaper", angreps han av Lenin och isolerades från bolsjevikpartiet. 1917 anslöt han sig definitivt till bolsjevikpartiet och blev folkkommissarie för undervisningsväsendet. Narkompros.[7]
Som folkkommissarie för undervisningsväsendet 1917–1929 försökte Lunatjarskij bygga broar mellan marxismen och den övriga forskarvärlden och till kulturpersonligheter från tiden före oktoberrevolutionen.
Lunatjarskij grundande och ledde Proletkult tillsammans med, bland andra, läkaren och filosofen Alexander Bogdanov från dess bildande 1917 tills organisationen upplöstes 1920.[8]
Han skrev en mängd artiklar om litteratur, teater, musik, måleri och liknande, och en rad teaterpjäser. Bland hans verk kan nämnas Faust och staden (1918), Oliver Cromwell (1920) och Foma Kampanella (1922). Efter andra världskrigets slut 1945 uppfördes Lunatjarskijs pjäs Den befriade Don Quijote (1925) på Volkstheater i centrala Wien.
År 1933 blev han utnämnd till ambassadör i Spanien, men avled på väg till Madrid. Samma år brände nationalsocialister Anatolij Lunatjarskijs kulturpolitiska skrift om arbetarklassens kulturuppgifter,[9] tillsammans med den tyska utgåvan av hans pjäs Der befreite Don Quichote under de landsomfattande bokbålen i Nazityskland.
LitteraturRedigera
- Arbetsskolan (Stockholm: Fram, 1919) 31 s.
- Arbetarklassens kulturuppgifter (Stockholm: Fram, 1920) 44 s.
- Folkbildningen i Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken (Stockholm: Fram, 1929) 47 s.
FotnoterRedigera
- ^ Краткая литературная энциклопедия, Большая Российская энциклопедия, 1962, läs online, ”11.(23).XI.1875”, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c] Краткая литературная энциклопедия, Большая Российская энциклопедия, 1962, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Луначарский Анатолий Васильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015, (Källa från Wikidata)
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Луначарский Анатолий Васильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015, (Källa från Wikidata)
- ^ Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 798
- ^ https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-sakprosa/det-moderna-trettioariga-kriget/
- ^ Kulturaufgaben der Arbeiterklasse. Allgemeine Kultur und Klassenkultur (Berlin, Verlag Die Aktion 1919) 29 s.
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Anatolij Lunatjarskij.
- Böcker av och om A. Lunatjarskij på svenska bibliotek. Libris.
- Store norske leksikon, snl.no, artikeln "Anatolij Vasiljevitsj Lunatsjarskij", läst 2010-08-20, CC-by-sa