Öppna huvudmenyn

Anatolij Vasiljevitj Lunatjarskij (ryska: Анато́лий Васи́льевич Лунача́рский), född 23 november 1875 i Poltava, död 28 december 1933 i Menton, Frankrike, var en sovjetisk politiker och författare.

Anatolij Lunatjarskij
Anatoliy Lunacharskiy 1925.jpg
Född1875[1][2] eller 1875[3]
Poltava[4][5]Ukraina
Död26 december 1933[2][4][6]
Menton[4][5]Frankrike
BegravdKremlmuren
NationalitetKejsardömet Ryssland, Sovjetryssland och Sovjetunionen
Utbildad vidZürichs universitet Blue pencil.svg
SysselsättningDramatiker, journalist, skådespelare, filosof, diplomat, politiker[7], skribent[7], litteraturkritiker
BefattningAmbassadör
Member of the Russian Constituent Assembly
People's Commissariat for Education (–1929)
ArbetsgivareMoskvauniversitetet
Politiskt partiBolsjeviker, Rysslands socialdemokratiska arbetareparti och Sovjetunionens kommunistiska parti
Make/makaNatalya Rozenel
Redigera Wikidata
Anatolij Lunatjarskij porträtterad av Albert Engström i Moskva 1923.

Lunartjarskij var från sitt 17:e år aktiv i det ryska socialdemokratiska partiet och anslöt sig 1904 till dess bolsjevikfraktion. Då han 1909 försökte utvecklade marxistiska läran från den idealistiska filosofins stånpunkt och samtidigt tillsammans med Maksim Gorkij och andra försökte grunda en ateistisk religion, vars innersta väsen skulle vara "dyrkan av mänsklighetens högsta egenskaper", angreps han av Lenin och isolerades från bolsjevikpartiet. 1917 anslöt han sig definitivt till bolsjevikpartiet och blev folkkommissarie för undervisningsväsendet.[8]

Som folkkommissarie för undervisningsväsendet 1917–1929 försökte Lunatjarskij bygga broar mellan marxismen och den övriga forskarvärlden och till kulturpersonligheter från tiden före oktoberrevolutionen.

Han skrev en mängd artiklar om litteratur, teater, musik, måleri och liknande, och en rad teaterpjäser. Bland hans verk kan nämnas Faust och staden (1918), Oliver Cromwell (1920) och Foma Kampanella (1922). Efter andra världskrigets slut 1945 uppfördes Lunatjarskijs pjäs Den befriade Don Quijote (1925) på Volkstheater i centrala Wien.

År 1933 blev han utnämnd till ambassadör i Spanien, men avled på väg till Madrid. Samma år brände nationalsocialister Anatolij Lunatjarskijs kulturpolitiska skrift om arbetarklassens kulturuppgifter,[9] tillsammans med den tyska utgåvan av hans pjäs Der befreite Don Quichote under de landsomfattande bokbålen i Nazityskland.

LitteraturRedigera

  • Arbetsskolan (Stockholm: Fram, 1919) 31 s.
  • Arbetarklassens kulturuppgifter (Stockholm: Fram, 1920) 44 s.
  • Folkbildningen i Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken (Stockholm: Fram, 1929) 47 s.

FotnoterRedigera

  1. ^ Краткая литературная энциклопедия, Большая Российская энциклопедия, 1962, ”11.(23).XI.1875
  2. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0
  3. ^ Internet Movie Database, läst: 17 juni 2019
  4. ^ [a b c d e] Краткая литературная энциклопедия, Большая Российская энциклопедия, 1962
  5. ^ [a b c d] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Луначарский Анатолий Васильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Луначарский Анатолий Васильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015
  7. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0
  8. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 798 
  9. ^ Kulturaufgaben der Arbeiterklasse. Allgemeine Kultur und Klassenkultur (Berlin, Verlag Die Aktion 1919) 29 s.

Externa länkarRedigera