Gulnäbbad and

afrikansk fågelart
(Omdirigerad från Anas undulata)

Gulnäbbad and[2] (Anas undulata) är en afrikansk andfågel i familjen änder.[3]

Gulnäbbad and
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult i Plettenberg Bay, Sydafrika.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteAnas
ArtGulnäbbad and
A. undulata
Vetenskapligt namn
§ Anas undulata
AuktorDubois, 1839

Utseende och läte redigera

 

Gulnäbbad and är en genomgående gråbrun gräsandsstor and med mörkt huvud och klargul näbb, med svart näbbrygg. Den har vit vingundersida och har en vitkantad grön vingspegel. Könen är lika, och juvenilen är något mörkare. Underarten rueppelli är mörkare och har ljusare näbb och blå vingspegel. Hanen har ett krickliknande vissling medan honan har ett gräsandsliknande kvack.

Utbredning och systematik redigera

Gulnäbbad and är en vanligt förekommande häckfågel i södra och östra Afrika. Den är huvudsakligen en stannfågel men gör lokala förflyttningar under torrperioder för att finna lämpliga vatten.[4][5]

Gulnäbbad and delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Anas undulata undulata – förekommer lokalt från Kenya och Uganda till Angola och Sydafrika; även lokalt i östra Nigeria och centrala Kamerun, även om underartstillhörigheten är osäker
  • Anas undulata rueppelli – förekommer från Eritrea, Etiopien och östra Sydsudan till norra Uganda (utgången?) och norra Kenya

Tillfälligtvis har den setts längre norrut i både Kamerun och Somalia.[1]

Ekologi redigera

Gulnäbbad and lever i sötvattensbiotoper i övervägande öppna miljöer och födosöker främst i skymningen eller på natten[6]. Arten är en allätare som äter både vegetabilier som frukt, frön, rötter, växtdelar och säd, och animalisk föda som kräftdjur, mollusker samt vattenlevande insekter och deras larver.[4][7][8]

Fågeln häckar direkt på marken i tät vegetation i närheten av vatten, vissa bon med en tunnel genom omgivande växtlighet[4], och lägger sex till tolv ägg. Den är en utpräglad flockfågel utanför häckningsperioden och kan bilda mycket stora flockar.[4]

Status och hot redigera

Den södra nominatformen minskar på grund av konkurrens och hybridisering med introducerade förvildade gräsänder.[9] Internationella naturvårdsunionen IUCN anser dock att arten på det hela har en stabil populationsutveckling. Detta i kombination med en stor population och ett stort utbredningsområde gör att beståndet för gulnäbbad and anses vara livskraftigt (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Anas undulata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c d] Brown, L.H., Urban, E.K. and Newman, K. 1982. The Birds of Africa, Volume I. Academic Press, London.
  5. ^ Scott, D. A.; Rose, P. M. 1996. Atlas of Anatidae populations in Africa and western Eurasia. Wetlands International, Wageningen, Netherlands.
  6. ^ Johnsgard, P.A. 1978. Ducks, geese and swans of the World. University of Nebraska Press, Lincoln and London.
  7. ^ Hockey, P.A.R., Dean, W.R.J. and Ryan, P.G. 2005. Roberts birds of southern Africa. Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund, Cape Town, South Africa.
  8. ^ del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ Rhymer, Judith M. (2006) Extinction by hybridization and introgression in anatine ducks. Acta Zoologica Sinica, vol.52 (Supplement), sid:583–585. PDF fulltext Arkiverad 11 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar redigera