Ammospermophilus nelsoni[2][3][4][5][6][7][8] är en däggdjursart som först beskrevs av Clinton Hart Merriam 1893. Ammospermophilus nelsoni ingår i släktet Ammospermophilus och familjen ekorrar.[9][10] Inga underarter finns listade.[9]

Ammospermophilus nelsoni
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteAmmospermophilus
ArtAmmospermophilus nelsoni
Vetenskapligt namn
§ Ammospermophilus nelsoni
Auktor(Merriam, 1893)
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Kroppen är cylindrisk och avsmalnande i båda ändar, med små, rundade öron, små, men kraftiga ben, och en lång, yvig svans. Den har gulbrun till rödbrun päls med en vit strimma längs varje sida. På huvudet har den en vit ring kring varje öga. Vinterpälsen är mörkare än sommarpälsen.[11][12] Hanen är något större än honan, med en kroppslängd mellan drygt 23 till nästan 27 cm, mot honans 23 till drygt 25 cm. Vikten varierar mellan 142 och 179 g.[11]

Ekologi redigera

Arten vistas på slätmark eller flacka sluttningar och låga bergstrakter som är upp till 1 100 meter höga. Den går dock sällan högre än 800 m. Habitatet utgörs av torra gräsmarker eller halvöknar med glest fördelade buskar på sedimenterade, lösa jordarter.[1]

Individerna lever i underjordiska bon som ofta grävs av andra djur som känguruspringmöss (Dipodomys). De bildar vanligen familjegrupper på 6 till 8 individer. Ammospermophilus nelsoni stannar vanligen i boet när vädret är för varmt eller för kallt (under 10ºC eller över 32ºC) men arten håller varken sommar- eller vinterdvala. Arten är starkt revirhävdande och ger sig sällan utanför sina egna revir. Genomsnittlig revirstorlek är 4,4 ha.[11]

Den genomsnittliga livslängden är mindre än ett år på grund av ungarnas höga dödlighet,[11] men enskilda individer kan bli över fem år gamla.[1] I fångenskap har arten lyckats bli 5 år och 8 månader.[11]

Föda och predation redigera

Arten är allätare, och söker aktivt efter insekter, gröna växtdelar och frön, men kan även äta små ryggradsdjur som ödlor, andra smågnagare och as (även av sin egen art).[11]

Själv utgör arten föda för främst nordamerikansk grävling, som brukar gräva ut deras underjordiska bon, men även för prärievarg och ökenkatträv.[11]

Fortplantning redigera

Ammospermophilus nelsoni är polygynandrisk, båda könen har flera sexualpartners. Dessa hämtas vanligen från det egna reviret, men man har sett exempel på honor som vandrat upp till en kilometer för att hitta en hane.[11] Parningen sker oftast under våren när tillgången till föda är störst. Efter ungefär 26 dagars dräktighet föder honan 6 till 12 ungar. Ungarna stannar sina första veckor i boet.[1]

Hanen tar ingen del i vården av ungarna.[11]

Utbredning redigera

Denna gnagare förekommer bara i två mindre områden i centrala till västra San Joaquin Valley med angränsande land i Kalifornien.[1]

Status redigera

IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad, och populationen minskar. Främsta anledningen är habitatförlust till följd av uppodling, byggnation och oljeutvinning. En bevarandeplan föreligger för området som man förmodar skall ha gynnsam inverkan på arten.[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e f] Whitaker Jr., J.O., Hammerson, G. & Williams, D.F. 2008 Ammospermophilus nelsoni Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 16 mars 2016.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  5. ^ (2005) , website Ammospermophilus nelsoni, Mammal Species of the World
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  8. ^ (2001) , website, 2000 IUCN Red List of Threatened Species
  9. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/ammospermophilus+nelsoni/match/1. Läst 16 mars 2016. 
  10. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  11. ^ [a b c d e f g h i] Divya Balaji (2012). Ammospermophilus nelsoni Nelson's antelope squirrel” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Ammospermophilus_nelsoni/. Läst 16 mars 2016. 
  12. ^ ”Nelson's antelope squirrel (Ammospermophilus nelsoni)” (på engelska). ARKive - Images of Life on Earth. Arkiverad från originalet den 2 april 2016. https://web.archive.org/web/20160402212605/http://www.arkive.org/nelsons-antelope-squirrel/ammospermophilus-nelsoni/. Läst 16 mars 2016. 

Externa länkar redigera