Amerikanska barbetter[1] (Capitonidae) är en familj i ordningen hackspettartade fåglar med ett 15-tal arter som delas upp i två släkten och som förekommer i Central- och Sydamerika.

Amerikanska barbetter
Rödhuvad barbett (Eubucco bourcierii)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljAmerikanska barbetter
Capitonidae
Vetenskapligt namn
§ Capitonidae
AuktorBonaparte, 1838
Utbredning
Släkten
Synonymer
Barbetter
Skäggökar
Nya världens barbetter
Nya Världenbarbetter

Systematik redigera

Tidigare fördes även asiatiska barbetter och afrikanska barbetter till familjen, men efter DNA-studier som visar att de sydamerikanska barbetterna egentligen står närmare tukanerna än de övriga kategoriseras numera båda som självständiga familjer, Megalaimidae respektive Lybiidae. Inom den klassiska systematiken placeras även gruppen tukanbarbetter (Semnornithidae) till familjen men nyare studier har påvisat att den familjen är systergrupp till tukaner (Ramphastidae).[2][3][4] Vissa auktoriteter tolkar dessa resultat dock snarare så att alla barbetter, inklusive tukanbarbetterna, bör föras till familjen tukaner.[5]

Familjen Capitonidae delas numera upp i två släkten med sammanlagt 14–18 arter:

Utseende redigera

Arterna inom familjen når en kroppslängd av 15 till 20 centimeter. Många arter har en färgglad fjäderdräkt och hos flertalet förekommer ingen könsdimorfism. Juvenilernas fjäderdräkt är i början inte lika färggrann som hos adulta.

Ekologi redigera

Födan utgörs av insekter, men även ägg och fågelungar av andra arter samt frukt. De lever vanligen i monogama par. Bara vid särskilt bra tillgång på föda samlas de i större flockar, exempelvis vid stora träd med mycket frukt.

En del arter häckar vid särskilda perioder medan andra kan lägga ägg året om. Liksom alla andra hackspettartade fåglar bygger de bon i håligheter. Till det jämförelsevis stora bohålet bygger de en lång gång. Utöver häckning används boet även till sovplatser. Honan lägger två till fem vita ägg. De nykläckta ungarna är nakna och blinda och stannar i boet tills det är flygga efter fyra till fem veckor.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 22 januari 2010.

Noter redigera

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  2. ^ Tree of Life Web Project. 2008. New World barbets. Version 27 June 2008 (under construction). in The Tree of Life Web Project
  3. ^ Frank Gill and Minturn Wright: BIRDS OF THE WORLD Recommended English Names. Princeton University Press, 2006, ISBN 0-7136-7904-2
  4. ^ birdstack Genera in the family Ramphastidae (New World Barbets, Toucans) Arkiverad 28 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Tryckta källor redigera

  • H. Schifter: Familie Bartvögel. I: Bernhard Grzimek (utgivare): Grzimeks Tierleben Vögel 3, Bechtermünz Verlag, Augsburg 2000 (enligt upplaga från 1970/80), ISBN 3-8289-1603-1