Röd tigerfink[2] (Amandava amandava) är en asiatisk fågel i familjen astrilder inom ordningen tättingar.[3]
| Röd tigerfink Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Adult hane. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Astrilder Estrildidae |
| Släkte | Tigerfinkar Amandava men se text |
| Art | Röd tigerfink A. amandava |
| Vetenskapligt namn | |
| § Amandava amandava | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
Utseende och läten
redigeraRöd tigerfink är en mycket liten finkliknande fågel, endast tio centimeter lång. Hanen i häckningsdräkt är karakteristisk med sin djupröda fjäderdräkt översållad av vita fläckar. Honan och hanen utanför häckningstid är brunfärgade med röd näbb, röd övergump och övre stjärttäckare och vita spetsar på den mörka vingens tertialer. Lätet är ett ljust "tsee tsee".[4]
Utbredning och systematik
redigeraRöd tigerfink delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
- Amandava amandava amandava – förekommer från Pakistans lågländer till Indien, Bangladesh och södra Nepal
- Amandava amandava flavidiventris – förekommer från sydvästra Kina (Yunnan) till Myanmar, Malackahalvön och Små Sundaöarna
- Amandava amandava punicea – förekommer i sydöstra Kina, sydöstra Thailand, Kambodja, Vietnam, Java och Bali
Fågeln har därutöver etablerat livskraftiga populationer med ursprung från burfåglar i en lång rad länder: Italien, Portugal och Spanien i Europa; Bahrain, Egypten, Israel, Iran och Saudiarabien i Mellanöstern; Egypten i Afrika; Malaysia, Brunei och Japan i Asien; USA, Mexiko, Puerto Rico, Martinique och Guadeloupe i Amerika samt i Vanuatu och på ön La Réunion.[1][5]. Ursprunget till dess förekomst i Laos och Sri Lanka är oklart.[1]
Levnadssätt
redigeraRöd tigerfink återfinns i högvuxen fuktig gräsmark och i vassbälten, men även i buskmarker och trädgårdar. Den är lätt att komma nära när den födosöker i mycket aktiva grupper på jakt efter frön, ofta med andra fröätare. Fågeln häckar lågt i växtlighet.
Släktestillhörighet
redigeraDen placeras av vissa auktoriter som enda art i släktet Amandava,[3] medan andra auktoriteter även placerar arterna grön tigerfink och guldbröstad tigerfink i släktet[6][7].
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller lokalt vanlig.
Bilder
redigera
-_Female_in_Kolkata_W_IMG_3311.jpg)
-_In_flock_in_Kolkata_W_IMG_3313.jpg)
_W_IMG_0435.jpg)
Noter
redigera- ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Amandava amandava Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist (första). Barcelona: Lynx Edicions. sid. 215. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör röd tigerfink.
Wikispecies har information om Amandava amandava.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
