Öppna huvudmenyn

Amalia von Helvig

svensk-tysk författare, översättare, konstnär

Anna Amalia von Helvig, född friherrinna von Imhoff 1776, död 1831 var en svensk-tysk författare, översättare, konstnär och ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna. Amalia von Helvig, som ursprungligen kom från Tyskland, var under många år bosatt i Sverige, där hon blev en känd kulturpersonlighet. Hennes vänskaprelationer med en stor del av Sveriges konstnärer ska ha haft ett stort inflytande över dem och deras verk.

Amalia von Helvig
Johann Lorenz Kreul - Amalie von Imhoff.jpg
Född16 augusti 1776[1][2][3]
Weimar[3]
Död17 december 1831[2][3][4] (55 år)
Berlin[3]
NationalitetTysk och Sverige
SysselsättningSkribent[3], poet, översättare, societet, salongsvärd, konstnär
Make/makaCarl von Helvig
(g. 1803–)[3]
BarnBernhard von Helvig (f. 1809)
Redigera Wikidata
Amalia von Helvig (1776-1831).
Amalia von Helvig (1776-1831) på ett miniatyrporträtt av Johann Lorenz Kreul.

Innehåll

BiografiRedigera

Dotter till friherren, majoren och miniatyrmålaren Carl Christoffer von Imhoff och friherrinnan Louise von Schardt, systerdotter till Goethes kärlek Charlotte von Stein. Hon kom 1791 till Karl August av Sachsen-Weimars och hans hov i Weimar, där hon tillhörde regentens mor Anna Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttels hov. Hon fick där konstnärlig och litterär undervisning och umgicks med Goethe och Schiller, som uppmuntrade hennes konstnärliga arbete.

Gift 1803 med vapenkonstruktören och generalfälttygmästaren Carl Gottfried von Helvig. Hon flyttade 1804 till Stockholm där hon blev ett centrum i kulturlivet och även höll en egen salong. Hon var vän till bland annat Malla Silfverstolpe och Erik Gustaf Geijer och blev ett centrum för den svenska konstnärsvärlden. Hon valdes år 1804 in som ledamot av konstakademien. Hon deltog i dess utställningar 1804-05 och 1809-10. År 1810 återvände hon till Tyskland, men 1814-16 tillbringade hon återigen i Stockholm och Uppsala.

Då hon flyttade tillbaka till Tyskland, uppehöll hon en berömd brevväxling med sina svenska konstnärsvänner och blev känd som inflytelserik inspirationskälla. Hennes vänskapsförbindelser med Erik Gustaf Geijer och Per Daniel Amadeus Atterbom har varit mycket diskuterade. Systrarna Mariana De Ron och Louise von Kloch, var med henne i Sverige 1803-10 och deltog i akademins utställningar.

Bland hennes arbeten märks främst översättningar till tyska av Atterbom och Geijer. Mest känd blev hennes tolkning av Esaias Tegnérs Frithiofs saga (1826).[5]

Inom fiktionRedigera

Om Geijers förhållande till Amalia von Helvig handlar romanen Islandet av Carina Burman (2001).

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ [a b c d e f] A Amelie (Amalia) Helvig, von, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 12852, läs online
  4. ^ International Music Score Library Project, omnämnd som: Anna Amalie von Imhoff, IMSLP ID: Category:Imhoff,_Anna_Amalie_von, läst: 9 oktober 2017
  5. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1017-18.

Vidare läsningRedigera