Amalia av Solms-Braunfels, född 31 augusti 1602 på Schloss Braunfels i Braunfels, död 8 september 1675 i Haag, var furstinna av Oranien. Han gifte sig 1625 med prins Fredrik Henrik av Oranien och var förmyndarregent för sin son Vilhelm II av Oranien 1650–1672. Hon var dotter till Johann Albrecht I av Solms-Braunfels och Agnes av Sayn-Wittgenstein.

Amalia av Solms-Braunfels
Född31 augusti 1602[1][2][3]
Braunfels[4], Tyskland
Död8 september 1675[1][2][3] (73 år)
Haag[4]
BegravdNieuwe Kerk
Medborgare iTyskland
SysselsättningMecenat[5], konstsamlare[5], hovdam
Befattning
Regent
MakeFredrik Henrik av Oranien
(g. 1625–)[6][4]
BarnVilhelm II av Oranien (f. 1626)[4]
Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau (f. 1627 och 1627)[4]
Henriëtte Amalia av Nassau (f. 1628)[7]
Elisabeth af Nassau (f. 1630)[7]
Isabella Charlotte av Nassau (f. 1632)[7]
Albertine Agnes av Nassau (f. 1634)[4]
Henriette Catherine av Nassau (f. 1637)[4]
Hendrik Lodewijk av Nassau (f. 1639)[7]
Marie av Oranien-Nassau (f. 1642)[7]
FöräldrarJohann Albrecht I zu Solms-Braunfels[4]
Agnès zu Sayn-Wittgenstein[4]
SläktingarVilhelm I av Oranien
Fredrik Vilhelm I av Brandenburg
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Tidigt liv redigera

Amalias far var rådgivare åt Fredrik V av Pfalz, den så kallade "vinterkungen" av Böhmen, och familjen ingick i dennes hov i Prag 1619 och från 1621 i Haag; Amalia var hovfröken åt Elizabeth Stuart.

Furstinna av Oranien redigera

Hon inledde 1622 ett förhållande med Fredrik Henrik av Oranien,[8] som av Moritz av Nassau uppmanades att gifta sig med henne 1625. För att stärka relationerna med Europas monarkier bildade maken ett hov enligt kunglig modell, som Amalia organiserade enligt mönster från hovet i Böhmen.

Amalia var en ivrig samlare av orientaliskt porslin, föremål av lack och pärlor, elfenben och ädelstenar, och delade makens passion för konst och samling av målningar. Hon hade en till synes lycklig relation med maken. Amalia arrangerade dynastiska äktenskap för sina barn.

Hon utövade inflytande över politiken, initialt som Fredriks rådgivare, och efter år 1640 öppet, sedan maken drabbats av sjukdom; hon mottog uppvaktning av diplomater och utländska sändebud, och hennes inflytande anses ha bidragit till inledningen av de fredssamtal som avslutades med westfaliska freden 1648. För hennes insatser belönades hon med slottet Turnhout.

Förmyndarregering redigera

Vid sonens död 1650 blev hon ledamot i förmyndarrådet för sonsonen gemensamt med svärdottern och kurfursten av Brandenburg. Som regent försvarade hon energiskt Huset Oraniens intressen med en monarki som mål.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Amalia van Solms, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] RKDartists, Amalia van Solms, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i] ECARTICO, läs online, läst: 29 september 2023, licens: Creative Commons Erkännande-DelaLika 3.0 Nederländerna.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, rkd.nl , läst: 4 juli 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Ifrå Rotterdam then 6. dito”. Hermes Gothicus 1624: s. 20. https://runeberg.org/hermesgoth/0024.html. 

Externa länkar redigera

Företrädare:
Eleonora av Bourbon
Furstinna av Oranien
(gemål)
1625–1647
Efterträdare:
Maria av England