Kvinnonamnet Alice är en fransk och engelsk form av det tyska namnet Adelheid (ursprungligen Adalheidis) som är sammansatt av ord som betyder ädel och ljus.[1] Kortformen Adalis blev till Aliz på franska och på 1100-talet uppstod även en latiniserad form av namnet – Alicia.[2]

Den svenska sångerskan Alice Babs
Alice Munro, 2013 års nobelpristagare i litteratur.
Författaren Alice Lyttkens
Alice Heine, furstinna av Monaco.
Alice i Underlandet.

I mitten av 1800-talet blev Alice ett populärt dopnamn i flera europeiska länder, framför allt i England där romantikens diktare hade tagit upp namnet igen. Det äldsta belägget för namnet i Sverige är från år 1841 och det kom snabbt att bli ett modenamn (redan under andra halvan av 1800-talet). Lewis Carrolls berömda barnbok Alice i Underlandet publicerades 1865 och bidrog till spridningen av namnet. Under mitten av 1900-talet ansågs Alice vara omodernt, men namnet fick ett nytt, rejält uppsving i slutet av seklet och under 2000-talet har det varit ett av de vanligaste namnen bland nyfödda flickor.[2]

Den 31 december 2014 fanns det totalt 36 119 kvinnor folkbokförda i Sverige med namnet Alice, varav 17 075 bar det som tilltalsnamn.[3]

Namnsdag i Sverige: 23 juni, (1986-2000: 17 juli)

Allis redigera

Allis är en stavningsvariant av Alice. Den 31 december 2014 fanns det totalt 512 kvinnor folkbokförda i Sverige med namnet Allis, varav 363 bar det som tilltalsnamn.[3] De flesta är födda på 1920-talet. Under 1990-talet fick namnformen dock ett litet uppsving som nog kan tillskrivas boken och tv-serien Allis med is.[4]

Personer med namnet Alice och Allis redigera

Fiktiva personer med namnet Alice och Allis redigera

Artistnamn redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Nomina, Historiska museet
  2. ^ [a b] af Klintberg, B. (2001): ”Namnen i almanackan”, Norstedts Ordbok
  3. ^ [a b] Enligt sökning i Statistiska centralbyråns Namndatabas Arkiverad 5 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Malmsten, A. (2000): ”Svenska namnboken”, andra upplagan, Bokförlaget Prisma
  5. ^ Levander, Hans (1994). Vem är vem i böckernas värld: litterära gestalter från A till Ö (Ny, rev. uppl.). Stockholm: Rabén Prisma. sid. ll. Libris 7407960. ISBN 91-518-2698-4