Wikipedia

Alice Lyttkens

svensk författare
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Anna Alice Maria Lyttkens, född Cronquist den 17 december 1897 i S:t Petri församling i Malmö, död 25 september 1991 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[1] var en svensk författare. Lyttkens var en av 1900-talets mest uppskattade svenska författare, och hon var länge den mest utlånade författaren på svenska bibliotek.[2][3]

Alice Lyttkens
Alice Lyttkens
Alice Lyttkens
FöddAnna Alice Maria Cronquist
17 december 1897[1]
S:t Petri församling, Malmö, Sverige[1]
Död25 september 1991 (93 år)[1]
Stockholm, Sverige[1]
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1932–1991
Make/makaYngve Lyttkens
(1918–hans död 1974)

Biografi redigera

Hon var dotter till läkaren Johan Cronquist och hans hustru Antonia Sofia Erika, född Lanng (född 1863). Hon var från 1918 gift med advokat Yngve Lyttkens, död 1974, med vilken hon fick tre barn, bland dem dottern Ulrika, som var gift med justitieminister Herman Zetterberg. Under sommarhalvåret bodde hon på sin gård Gollgyllegård på Ven.[4]

Alice Lyttkens är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[5]

Författarskap redigera

Lyttkens debuterade som författare 1932 med romanen Synkoper.[6] Hennes första romaner behandlade den moderna kvinnans situation, men hon är mest berömd för sina historiska romaner.

Alice Lyttkens skrev också en populärvetenskaplig serie om kvinnans historia. Under sin karriär skrev hon totalt 54 böcker. Lyttkens var en av pionjärerna som feministisk författare. Under hela sitt författarskap gick hon till storms mot samhälleliga orättvisor, utan att göra avkall på den litterära kvaliteten.

Bibliografi i urval redigera

  • Synkoper (1932)
  • Flykten från vardagen (1933)
  • --kommer inte hem till middagen (1934)
  • Falskt vittnesbörd (1939)
  • Svensk kvinna (1941)
  • Syndafall (1942)
  • Svenska mödrar (1946)
    • I kvinnans värld (1950), medförfattare KW Gullers
  • En balfantasi (1951)

Trilogin om Ann Ranmark

Serien om familjen Tollman

  • Lyckans tempel (1943)
  • Längtans blåa blomma (1944)
  • Nya stjärnor tändas (1945)
  • Statt upp min älskade (1947)
  • Tag lyckan fatt (1949)

Serien om Hedda Skoot

  • Himlabröd (1953)
  • Dygdeövning (1954)
  • Herdinnelek (1955)
  • Kärleksbesvär (1956)
  • Slumplycka (1957)

Serien om familjen Grugge

  • Guld och goda ord (1959)
  • Kärlekens gyckelspel (1960)
  • En strimma violett (1961)
  • Kärlekens nya kläder (1962)

Serien om Catrin Ambrosia

  • På villostig (1963)
  • Skuggspel i natten (1964)
  • Hasard med guldmynt (1965)
  • Den venetianska spegeln (1966)
  • Livet är ett vågespel (1967)
  • Vårens tid är inne (1968)

Serien om Catrin Jennick

  • Flickan som inte bad om lov (1969)
  • Att vara någon (1970)
  • Ljug mej en saga (1971)

Kvinnohistoria:

  • Kvinnan finner en följeslagare: den svenska kvinnans historia från forntid till 1700-tal (1972)
  • Kvinnan börjar vakna: den svenska kvinnans historia från 1700 till Fredrika Bremer (1973)
  • Kvinnan söker sin väg: den svenska kvinnans historia från liberalismen till vår tid (1974)

Serien om Stina Pihlgren

  • Fader: okänd: en berättelse från 1700-talets senare del (1975)
  • All livets härlighet (1976) (den andra boken i serien om Stina Pihlgren)
  • Blandat sällskap (1981) (den tredje boken i serien om Stina Pihlgren)
  • Ett himmelens under (198?) (den fjärde boken i serien om Stina Pihlgren)
  • Omaka blir makar (1986) (den femte boken i serien om Stina Pihlgren)
  • Änkegrevinnan: slutet på historien om Stina Pihlgren (1991) (den sjunde och sista boken i serien om Stina Pihlgren)

Memoarer:

  • Leva om sitt liv, 1: Minnen från sekelskiftet till 1920, 1977
  • Leva om sitt liv, 2: Tjugotalet – omvälvningarnas tid: 1920–1930, 1978
  • Leva om sitt liv, 3: Trettiotalet – kastvindarnas tid, 1979
  • Leva om sitt liv, 4: Fyrtiotalet – barbariets tid, 1980
  • Leva om sitt liv, 5: Femtiotalet – glädjens och prövningarnas tid, 1984
  • Leva om sitt liv, 6: Det sena femtiotalet – på gott och ont, 1985
  • Leva om sitt liv, 7: Sextiotal, sjuttiotal, åttiotal, 1989
  • Jag minns, 1992

Filmatiseringar redigera

Lyttkens andra del i serien om familjen Tollman, Längtans blåa blomma, låg till grund för tv-serien Längtans blåa blomma från 1998.[7]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Lyttkens, Anna Alice Maria
  2. ^ "Alice Lyttkens". NE.se. Läst 31 maj 2013.
  3. ^ Heggestad, Eva (2009). Alice Lyttkens i och om 1930-talet. Uppsala universitet. sid. 10. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:329600/FULLTEXT01.pdf. Läst 3 februari 2020 
  4. ^ ”Lite om Vens historia”. web.comhem.se. Arkiverad från originalet den 4 november 2018. https://web.archive.org/web/20181104010146/http://web.comhem.se/bingefors/page2/page12/page12.html. Läst 3 november 2018. 
  5. ^ Hitta graven
  6. ^ ”Synkoper”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/200052/synkoper/. Läst 12 februari 2023. 
  7. ^ ”Längtans blåa blomma (1998) - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=37564. Läst 12 februari 2023. 

Källor redigera

  • Malmö S:t Petri församling Födelse- och dopbok CI:12 (1895-1899) sid 120

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alice_Lyttkens&oldid=54164141”