Alfred Gustaf Ahlqvist, född 17 juni 1838 i Runstens prästgårdÖland, död 26 mars 1881 i Växjö, var en svensk historiker. Han var son till Abraham Ahlqvist.

Alfred Gustaf Ahlqvist
Född17 juni 1838[1][2]
Runstens församling[1][2], Sverige
Död26 mars 1881[1][2] (42 år)
Växjö stadsförsamling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningHistoriker[1]
FöräldrarAbraham Ahlqvist[1]
Gustafva Ahlqvist
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Ahlqvist blev filosofie magister i Uppsala 1863, docent i fäderneslandets historia 1864, lektor i Jönköping 1864 och i Växjö 1869. 1879 valdes han till ledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Ahlqvists historiska studier handlar om äldre Vasatidens historia. När han 1868 hävdade att Erik XIV förgiftades på sin bror Johan III:s befallning väckte det en livlig polemik. På dödsbädden förordnade han att hans samlingar skulle överlämnas till Riksarkivet.

Bibliografi redigera

  • Om oroligheterna i Småland och Vestergötland 1529 (1863)
  • Konung Erik XIV:s fängelse och död (1868)
  • Karin Månsdotter (1874)
  • Om Sturemorden (1877)
  • Konung Erik XIV:s sista lefnadsår (1878)

Externa länkar redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Alfred Gustaf Ahlqvist, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 3, Alfred Gustaf Ahlqvist, läs online, läst: 9 september 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]