Alexandru Marghiloman
Alexandru Marghiloman, född 27 januari 1854 i Buzău, död där 10 maj 1925, var en rumänsk politiker.
Alexandru Marghiloman | |
![]() | |
Född | 1854[1], 1854[2] eller 1854[3] Buzău |
---|---|
Död | 10 maj 1925[4][5] Buzău |
Medborgarskap | Rumänien |
Utbildad vid | Collegium Saint Sava ![]() |
Sysselsättning | Diplomat, politiker, advokat |
Befattning | Ledamot av Rumäniens deputeradekammare Rumäniens utrikesminister (1900–1901) Ledamot av Rumäniens senat (1914–1922) Rumäniens premiärminister (1918–1918) |
Politiskt parti | Konservativa partiet |
Religion | Ortodoxa kyrkan |
Make/maka | Elisa Brătianu |
Redigera Wikidata |
Marghiloman studerade juridik vid Sorbonne, var 1879–83 statsadvokat, anslöt sig inom politiken till junimisterna och invaldes 1884 i deputeradekammaren. Han var från 1888 medlem av de flesta konservativa ministärerna, bland annat utrikesminister under Petre P. Carp 1900–01, inrikesminister i en ny ministär Carp 1911–12 och finansminister under Titu Maiorescu 1912–14.
Under första världskriget påyrkade Marghiloman i det längsta neutralitet och var under centralmakternas ockupation av Rumänien ministerpresident mars till november 1918 samt avslöt som sådan med centralmakterna freden i Bukarest den 7 maj samma år. Efter första världskrigets slut var han ledare för en liten konservativ partigrupp.
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., 1768, läs online, läst: 16 december 2016, (Källa från Wikidata)
- ^ România Liberă, läs online, läst: 16 december 2016, (Källa från Wikidata)
- ^ läs online, www.marghiloman.ro, läst: 16 december 2016, (Källa från Wikidata)
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alexandru-Marghilomantopic/Britannica-Online, omnämnd som: Alexandru Marghiloman, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
- ^ Roglo, person-ID på Roglo: p=alexandru;n=marghiloman, omnämnd som: Alexandru Marghiloman, (Källa från Wikidata)
Tryckta källorRedigera
- Marghiloman i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)